Syftet med projektet är att undersöka förändrade och bestående attityder till epilepsi och hur dessa förändringar har påverkat tillgången till skola och utbildning för personer med epilepsi

Hur förmedlar massmedia vetenskapliga kunskaper om hjärnan för en bredare allmänhet? Med utgångspunkt i publicerade texter i svenska dagstidningar under ett års tid (2019) syftar studien till att öka förståelsen för hur kunskaper från neurovetenskapen presenteras i massmedia och hur vikten av sådan kunskap framställs.

Att leva med demens blir en verklighet för allt fler personer, familjer och gemenskaper i Sverige, och därför är det nödvändigt att ställa frågan hur det är möjligt att leva ett bra liv med demens.

Att vara anhörig till någon med demenssjukdom är ofta påfrestande. Många utvecklar en empatitrötthet som påverkar både den egna hälsan och relationen med den anhörige. Projektets syfte är att undersöka upplevd hälsa hos anhöriga till personer med demenssjukdom.

Forskningen visar att ens hälso- och sjukdomsrelaterade identitet är avgörande för vilka hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och rehabiliterande åtgärder den enskilde gör. Hur personerna uppfattar sig själva i bemärkelsen frisk, sjuk med mera, framstår därmed som en viktig bas för människors framtida hälsa. 

Kosmetisk kirurgi är ett aktuellt fenomen som kan väcka många frågor kring kropp, identitet och relationer där beslutet att genomgå en kirurgisk bröstförstoring kan väcka oro över hur det tas emot och vilka konsekvenser som kan följa i relationer med familj och vänner.

Krävs det smärta för att känna att man gymmar på rätt sätt? När forskaren och hälsopedagogen Pelle Pelters såg en reklamkampanj från en gymkedja att ge bort träningsvärk i julklapp väcktes en fråga. Vad kan det vara med smärta som är så pass glädjande att vi till och med ska ge bort den?

Samskapad sex- och samlevnadsundervisning: en praktiknära studie av ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i svensk grundskola.