Upp emot 300 000 kenyanska medborgare arbetar i gulfstaterna på tillfälliga kontrakt. Bland dessa migranter är villkoren för kvinnliga hushållsarbetare särskilt hårda. Civilsamhällesorganisationer och media rapporterar regelbundet om att utländska hushållsarbetare utsätt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

Vilket stöd får unga idag för att bli behöriga till gymnasiet? Hur kan möjligheterna till utbildning och arbete för elever utan fullständiga grundskolebetyg öka? Detta är några av huvudfrågorna som forskarna söker svar på i detta projekt.

Nästan dagligen rapporteras i media om ett handfallet svenskt utbildningsystem. Skolsegregationen ökar och likvärdigheten minskar mellan olika skolor i elevers måluppfyllelse. Projektet Att ta skolan i egna händer handlar om hur kommuner i Sverige försöker hantera segregeringen i skolan genom att aktivt styra skolornas elevsammansättning.

Hur är det att vara ung vuxen i glesbygd och förortssområden? Vilka är de? Hur ser de på sig själva? Vad har de för framtidsplaner och drömmar? Vilka skillnader finns mellan och inom orterna? I studien har vi intervjuat ungdomar i åldrarna 18-25 år i en bruksort i glesbygd och i Stockholmsförorten Dalen.

Vilka faktorer spelar roll för att nå studieframgång? Vi är en grupp forskare från Stockholms universitet och Södertörns högskola som forskar om ungdomar som är framgångsrika i skolan i Stockholms- och Mälardalsområdet. Det vi vill veta är hur eleverna har lyckats med sina studier och vad det är som inspirerar dem till fortsatta studier. 

Stark motivation, handlingskraft, språkkunskaper och stödjande sociala nätverk är nycklar för en hållbar integration av yrkeserfarna migranter i deras tidigare yrken i Sverige. I studien intervjuades 20 yrkeserfarna migranter och fem representanter för arbetsgivare.

Hur kan mottagandet av nyanlända unga i olika kommuner organiseras framgångsrikt för att ge bättre möjligheter för dem att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan? Det är huvudfrågan som forskarna i projektet vill söka svar på.

Skolan i Sverige ska vara likvärdig men var barn och unga bor och i vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för deras möjligheter att nå de nationella kunskapskraven. Två grundskolor som bryter detta mönster väckte forskarnas nyfikenhet.

Forskning visar att en tilltagande boende- och skolsegregation skapat en påtaglig ojämlikhet mellan olika kommuner och enskilda skolor. Var barn och unga bor och vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för möjligheten att nå kunskapskraven och att studera vidare. Vilka är orsaker och vad kan göras för att förändra situationen?