Rädslo- och ångestrelaterade sjukdomar är den vanligaste formen av psykisk sjukdom och begränsar årligen miljontals människors liv.

Med en åldrande befolkning blir det alltmer viktigt att förstå och planera för behovet av omsorg i den äldre befolkningen. Trots att vi lever allt längre kommer de flesta spendera flera år i den så kallade ”fjärde åldern”.

Skiftarbete är en viktig arbetsmiljöfaktor som bidrar till arbetsrelaterad ohälsa och dödlighet. För att minska den arbetsrelaterade ohälsan och dödligheten är det viktigt att utforma skiftscheman som tillgodoser vårt behov av återhämtning, inte inkräktar mer än nödvändigt på det sociala livet, och minskar förekomsten av dygnsrytmsstörningar.

För att främja ett hälsosamt åldrande har beslutsfattarna satt på sin agenda att prioritera ett förlängt arbetsliv. För att kunna genomföra denna omstrukturering är en huvudfråga att förstå påverkan av arbetsplatsfaktorer.

För att behärska sitt modersmål krävs mer än att kunna uttal, stavning, ordkunskap och grammatik. Dessa kunskaper tillägnar sig de flesta redan som barn. Den verkliga gåtan är dock att lära sig kommunicera effektivt i olika sammanhang.

Utvecklingen av den kommunikativa förmågan pågår inte minst under ungdomsåren, men hur detta sker är inte kännt. Vi förstår inte heller de mekanismer som gör att vissa har svårt att kommunicera medan andra blir starka kommunikatörer.

Effekten av vuxet åldrande på sociala och emotionella processer, samt på relaterad genetik och neurobiologi, är fortfarande inte fullständigt kartlagd. Detta projekt kombinerar neuroendokrina, neuobiologiska och beteenderelaterade metoder för att undersöka effekter av neuropeptiden oxytocin på social kognition och prosocialt beteende när människor åldras.

Gröna och blå miljöer är grundläggande för miljömässig hållbarhet och bidrar med en mängd ekosystem-tjänster som direkt eller indirekt påverkar människors hälsa och hållbarhet.

Långvarig komplicerad trötthet, så kallad fatigue, innebär trötthet som inte går över vid vila. Under den pågående pandemin har många rapporterat bestående trötthet trots lindrig COVID-19.

Sömnbrist leder till försämringar i ett flertal kognitiva funktioner, men ytterst lite kunskap finns om huruvida sömnberövade personer själva är medvetna om nedsättningarna.

I projektet "Grön kognition: om kopplingarna mellan hållbarhetsfaktorer i miljön och mänsklig hållbarhet avseende hälsa och beteende" undersöks bland annat betydelsen av miljöexponeringar i levnadsmiljö.

Forskningsprojektet "Grön resiliens: Betydelsen av gröna & blå miljöer för psykisk hälsa och motståndskraft mot effekterna av COVID19-pandemin" syftar till att undersöka betydelsen av naturmiljöer under Covid-19 pandemin.

Flera studier har visat att de miljöer människor bor i kan bidra till god hälsa och ett hälsosamt beteende oberoende av individernas personliga egenskaper. Men medan tidigare forskning har utvärderat effekterna av bostadsmiljöer på olika hälsoutfall i vuxna populationer, har de inte tagit hänsyn till miljöer knutna till individernas arbetsplatser.

Under en infektion inträffar många fysiologiska förändringar, såsom aktivering av immunceller och feber. Den inflammatoriska reaktionen orsakar också en påtaglig omorganisation av motivationsprocesser, vilket leder till en olustkänsla, trötthet, smärta, nedstämdhet, socialt tillbakadragande och ångest; sammantaget känner den infekterade individen sig sjuk.

Är hjärnstruktur och funktionell anslutning senare i livet påverkad av medelålders psykosocial arbetsstress? Psykosocial stress på arbetsplatsen har föreslagits påverka utvecklingen av kognitiv dysfunktion. Dock är bevisföringen på neuralt substrat (hjärnstruktur och funktion) av psykosocial arbetsstress begränsad.

Syftet med projektet är att klarlägga hur småbarnsföräldrar sover och hur jämlikheten i deras sömn är relaterad till stress, välmående och ansvar för barnet nattetid.

Målet med det här forskningsprojektet är att förbättra förståelsen av hjärnans mekaniska egenskaper genom att använda hjärnavbildningstekniken Magnetresonanselastografi (MRE).

Under 2020 förändrades många svenska arbetstagares vardag drastiskt till följd av rekommendationer om distansarbete, arbete hemifrån via teknikstöd, för att minska smittspridningen av COVID-19; under ett fåtal veckor ökade distansarbetet med hela 400%. Många som övergick till distansarbete hade ingen eller bara begränsad erfarenhet av detta arbetssätt.

I detta utpräglat tvärvetenskapliga projekt samverkar forskare inom olika discipliner från Stockholms universitet, Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Sveriges forskningsinstitut (RISE) för att skapa en forskningsmiljö som studerar aktiv taktilperception, det vill säga, hur material upplevs vid beröring.

Projektet avser att utvärdera hur deltagande i körsång potentiellt främjar fysisk hälsa, emotionellt välbefinnande, socialt engagemang, och kognitiva funktioner hos äldre individer.

Majoriteten av alla vuxna som får en ångestdiagnos uppfyllde kriterierna för diagnosen redan under tonåren.

Tidigare forskning har visat ett samband mellan höga nivåer av arbetsrelaterad stress och ökad risk för kognitiva nedsättningar under medelåldern och för demens i livets senare del. Alla som utsätts för höga nivåer av psykosocial stress utvecklar dock inte kognitiva funktionsstörningar.

Vi undersöker hur bibehållande av uppmärksamhet och uppmärksamhet av emotionell information påverkas av sömnbrist. Vi mäter också den neurofysiologiska responsen via magnetoencefalografi (MEG).

The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health är Stressforskningsinstitutets undersökning av hur bland annat arbetsliv, arbetsmiljö, privatliv, pensionering och hälsa påverkar varandra över lång tid i Sverige.

Denna delstudie ingår i ett forskningskonsortium finansierat av Nordforsk med flera studier som studerar hur förändring i vår ljusmiljö utomhus påverkar människa och djur.

Trots att människan har förmågan att anpassa sig väl vid trauma, motgång, och pågående stressfaktorer i livet, kommer många individer att utveckla stress- och ångestrelaterade sjukdomar som en konsekvens av dessa livserfarenheter.

Syftet med det här projektet är att studera socioemotionell perception och igenkänning hos enskilda personer med hjälp av precision neuroimaging och AI.

Våldshandlingar av personer med psykossjukdomar väcker samhällsoro på grund av dess oförutsägbara och obefogade karaktär.

Vilken betydelse har sömn för vårt välmående, våra tankar och vår prestationsförmåga i vardagen och finns det skillnader mellan unga och äldre vuxna? De här är de huvudfrågor som vi kommer att undersöka i detta projekt.

Läkare och andra vårdgivare måste ständigt balansera kraven mellan att både ge en god terapeutisk närvaro och samtidigt möta ökande ekonomiska begränsningar och krav på rutinmässig praxis.

Utmattningssyndrom är en relativt ny diagnos som enbart finns i det svenska diagnossystemet.

Detta projekt utförs på uppdrag av European Aviation Safety Authority (EASA). Forskningsprojektet baseras på ett avslutat forskningsprojekt, vars syfte var att utvärdera flygbesättningars flyg- och vilotidsregler.

Klimatförändringarna har ökat temperaturen i de skandinaviska länderna. Förändringar i vintertemperaturen har orsakat ökad nederbörd och minskat snöfall. Ökad molnighet har minskat mängden solstrålning och därmed minskat exponeringen för dagsljus under redan mörka vintrar.

Skiftarbete, speciellt om nattarbete ingår, har en rad negativa hälsoeffekter. Dessa inkluderar hjärt-/kärlsjukdom, diabetes typ II, och skador i samband med olyckor under arbete eller på väg till eller från arbetet.

Y-SLOSH syftar till att undersöka bland annat orsakerna till ökningen av vanliga psykiska hälsoproblem (CMD) och nedsatt välbefinnande hos unga hos unga samt vilken roll psykisk hälsa spelar i etableringen på arbetsmarknaden.