Projektet "Bortom goda exempel – analyser av kommunala variationer i insatser för unga som varken arbetar eller studerar" syftar till att kartlägga vilka insatser som tillhandahålls inom kommunerna. Den bygger på registerdata, policydokument och intervjuer med ansvariga inom socialtjänst och aktörer i ca 20 kommuner.

I sitt avhandlingsarbete undersöker Kristina Bromark aspekter av hinder och möjligheter för brukarmedverkan i socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO).

I en sexårig studie ska 2 000 barn och ungdomar i nordvästra Stockholm följas genom barnavårdssystemet. Studien bedrivs av en tvärvetenskaplig forskargrupp med sin bas i socialt arbete, kriminologi, sociologi och juridik, och i samarbete med FoU-Nordväst.

Barn och ungdomar utsatta för stigma-relaterat trauma: Berättande, aktörskap och stödbehov

Möjliga konfliktytor inom låst tvångsvård av unga.

Projektets syfte är att öka kunskapen om hur personcentrering, brukarmedverkan och delat beslutsfattande kan främjas i socialtjänstens stöd till unga, till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt till äldre.

Studien syftar till att utifrån offentlig statistik och en nationell kommunenkät kartlägga det utbud, dvs subkategorier av hem som betecknas som familjehemsvård, samt vilka faktorer som styr hur utbudet formeras.

Om forskningsprojektet "Fosterbarn som medelålders vuxna: För vem och under vilka omständigheter kan erfarenheter av familjehemsvård motverka ohälsa och sociala problem över levnadsbanan?"

Kriminella karriärer från adolescensen till pensionsåldern bland individer med erfarenhet av samhällsvård: förekomst, mönster och intergenerationella samband

Begreppet matchning står för den process då ett familjehem väljs ut för att passa ett individuellt barn vid placering i samhällsvård. Matchning har betydelse för samhällsvårdens kvalitet, då familjehemsföräldrarna behöver ha de resurser som krävs för att möta barnets behov.

Projektet heter i sin helhet "Minderåriga flickor och unga kvinnors utsatthet för hedersrelaterat förtryck och våld pga. överskridande av familjens krav på anständig klädsel".

Mångdisciplinärt nätverk för att sammanföra nordiska forskare med expertis inom longitudinell barnavårdsforskning.

Privatisering av socialtjänstens innersta kärna – om bemanningsföretag och myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorgen, är ett forskningsprojekt som leds av Emelie Shanks vid institutionen för socialt arbete.

Nätverk som syftar till att samla juniora och seniora forskare som arbetar med frågor om privatisering och konkurrensutsättning av tjänster som förmedlas via socialtjänstens individ- och familjeomsorg i de olika nordiska länderna.

Syftet med studien är att undersöka nationella, organisatoriska och individuella dimensioner relaterade till 15-17-åriga ungdomars skolfrånvaro i Sverige, Storbritannien, Tyskland och Japan. Länderna har valts utifrån sina olika välfärds- och skolsystem.

"Samhällets ansvar för familjehemsplacerade barn: villkor, strategier och betydelser av socialtjänst" är namnet på ett forskningsprojekt som leds av David Pålsson vid institutionen för socialt arbete.

Programmet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan kriminologiska institutionen (SU), institutionen för socialt arbete (SU) och socialförvaltningen i Stockholms stad. Forskningen kommer att bedrivas i 6 år från och med hösten 2024.

En studie av placerade ungdomars erfarenheter

I Sverige och andra europeiska länder placeras ungefär 1 procent av alla barn varje år. Bland svenska barn är risken för placering störst under tonåren, men en betydande andel barn blir omhändertagna redan som spädbarn (<12 månader).

Projektet följer ett lokalt utvecklingsarbete (Soc för unga) som syftar till att göra socialtjänsten mer känd och tillgänglig för barn och unga. Specifikt fokuserar projektet på den del av detta utvecklingsarbete där socialtjänst, skola och ungdomar tillsammans har utvecklat ett material för undervisning om socialtjänsten i skolan.

Att barn och ungdomar ungdomar i samhällsvård i form av placeringar i fosterhem och på institutioner är en utsatt grupp är välkänt. De löper t.ex. större risk för nedsatt hälsa, tidig död, arbetslöshet, m.m. I vilken mån dessa barn och ungdomar löper högre risk än andra att bli utsatta för brott under själva placeringsperioden är dock förvånansvärt okänt.

Utbildning är en viktig grund för barns utveckling och brukar beskrivas som en väg ut ur utsatthet. Projektet handlar om utbildningskarriärer hos en särskilt utsatt grupp, nämligen barn med erfarenhet av samhällsvård i form av placeringar i fosterhem eller på institutioner.

"Våld mellan ungdom i nära relationer – prevalens, sammanhang och ungas egna röster" är namnet på ett forskningsprojekt under ledning av Carolina Överlien i samarbete med Sibel Korkmaz, Stefan Wiklund och Helene Lagerlöf vid institutionen för socialt arbete.

Uppfattningar, reaktioner och rapportering av klientrelaterat hot och våld inom fyra olika områden.