Funktionshinderforskning, Disability studies, handlar hur samhällets hinder och strukturer påverkar personer med funktionsnedsättning. Institutionens forskning handlar om att öka kunskapen om funktionshinder i samhället, med fokus på samhällets strukturer, sociala villkor, arbetsliv och ett aktivt medborgarskap.

För att personer med funktionsvariationer ska kunna leva oberoende och delta fullt och jämlikt i samhället under sitt livslopp, ses tillgänglighet som en förutsättning likväl som en universell utformning av vård, stöd och service där hänsyn tas till människors olika behov och förmågor. Stigma och fördomar leder till negativa bilder av förmåga och kapacitet hos personer med funktionsnedsättningar, och skapar en social utsatthet exempelvis genom att försvåra tillträdet till arbete och studier. 

FN:s Konvention om Rättigheter för Personer med Funktionsnedsättning slår fast att personer med funktionsnedsättning ska ha samma livsmöjligheter som andra. Sverige ska följa konventionens principiella ställningstaganden om tillgänglighet, jämlikhet, deltagande och självbestämmande, vilket ställer detaljerade krav på de aktörer som erbjuder vård, stöd och service till personer med funktionsvariationer och deras närstående. Institutionens forskning handlar om hur välfärdens organisationer tillgängliggör vård, stöd och service till personer med funktionsvariationer i olika åldrar och deras närstående med fokus på jämlikhet, deltagande och självbestämmande. Flera projekt undersöker former för att förstärka funktionshindrade personers position i samhället, men även som kunskapssubjekt i vård och omsorg samt som aktiva medproducenter av forskning. 

Förutom att stärka forskningen om funktionshinder, verkar forskargruppen för ett ömsesidigt kunskapsutbyte mellan institutionen och det omgivande samhället.

Inom området finner vi även forskning om socialpsykiatriska frågor. Psykiska problem, deras uppkomst och utveckling förekommer i sociala sammanhang som inverkar på problemens definitioner, valet av insatser, den betydelse som sociala faktorer och socialt samspel tillmäts. I samband med den sk Psykiatrireformen 1995 betonades behovet av social forskning inom psykiatrins fält. Kommunerna fick också ett förtydligat ansvar för sociala aspekter av livet för människor som hade allvarliga psykiska problem.

Gemensamt för forskningen på detta området är ett socialt perspektiv på ett fält som traditionellt betraktas som medicinskt. Området spänner från socialpolitiska frågor till återhämtningsforskning via studier av samspelet mellan brukare och hans/hennes sociala och professionella omgivning.