Syftet med studien är att skapa en helhetsbild av transpersoners utmaningar på arbetsmarknaden. Detta vill vi göra genom en kvantitativ studie som tar hänsyn till samspelet mellan arbetsliv och hälsa, samt studerar hur institutionella förändringar kan påverka förutsättningarna på arbetsmarknaden.

Vägar in i och ut ur ledarskapspositioner i ett genus- och livsloppsperspektiv. Detta projekt utvecklar ledarskaps- och arbetsmarknadsforskningen genom att prospektivt studera både dem som blir och inte blir ledare, liksom rörelser in i och ut ur chefspositioner.

Projektets syfte är att undersöka hur vi kan förstå variationen av KEY (könssegregering efter yrke) över tid i Sverige och i en komparativ europeisk kontext.

Under de senaste 20 åren har skilsmässotalen bland kvinnor och män äldre än 60 år fördubblats i Sverige, i kontrast till den utjämnade trenden i resten av befolkningen. Projektet undersöker orsaker och konsekvenser av att skiljas på äldre dar.

Sedan 2010 har födelsetalen i Sverige sjunkit. Utvecklingen är förvånande eftersom svensk familjepolitik anses vara framstående i ett internationellt jämförande perspektiv. I det här projektet försöker forskarna identifiera de faktorer som driver utvecklingen med minskade födelsetal.

Detta projekt behandlar två understuderade aspekter av faderskap: manlig barnlöshet och fäder som inte tar ut någon föräldraledighet.

Datorspelande och skolresultat bland unga: vilken betydelse har datorspelande för utbildning och skolrelevanta beteenden? Genom att tillämpa ett multidimensionellt perspektiv på utbildning och med tillgång till ett datamaterial med ovanligt detaljerade uppgifter om tid för datorspelande, adresserar det här projektet mekanismer som ingår i teorier på området.

Genom att, med hjälp av data från SOM- och Välfärdsstatsundersökningen, jämföra svenska kvinnors attityder till välfärdsstaten i slutet av 1960-talet och under 2010-talet, syftar projektet också till att få kunskap om utvecklingen av kvinnligt välfärdsstatstöd under nästan ett halvt sekel, präglat av grundläggande förändring av kvinnors livsvillkor.

Projektet studerar nordiska välfärdsmodeller med fokus på faderskap och jämställdhet och undersöker i vilken utsträckning andra länder försöker importera liknande modeller.

Projektet syftar till att ge en förståelse för hur familjens val av föräldraledighet färgas av förväntningar på arbetsplatsen relaterat till kön.

Att uppmuntra fäders vård: Orsaker och konsekvenser av fäders föräldraledighet, i ett tvärnationellt jämförande perspektiv.

I detta treåriga projekt bidrar vi till forskningen genom att fokusera på heterogenitet i karriäreffekter av föräldraskap eftersom det kan säga oss något om de bakomliggande mekanismerna för bristande jämställdhet.

Ett multimetodprojekt som undersöker övergången till föräldraskap hos olika kön och samkönade par.

Hur har politiken påverkat förändringar i vardagen ett år efter coronavirusutbrottet? En tvärnationell analys av föräldrars erfarenheter av sysselsättning, arbete och omsorg.

Projektets syfte är att genom ett intersektionellt perspektiv undersöka hur diskriminering grundat på exempelvis etnicitet och kön återskapas på arbetsmarknaden vid rekryteringsprocesser.

Om stöd till kvinnors sysselsättning som en väg mot minskad ekonomisk ojämlikhet för alla. I projektet undersöks hur kvinnors ökade förvärvsarbete och högre inkomster har påverkat trenderna i ekonomisk ojämlikhet på hushållsnivå i EU och OECD-länderna sedan 1980-talet.

Könsskillnader i förhandlingsbeteende och aversion mot social exponering.

(O)betalt arbete, hälsa och sjukdom bland kvinnor och män under fem decennier. Inom projektet undersöks sociala och strukturella orsaker till könsskillnader i ohälsa och sjukfrånvaro.

Projektet bygger på ett nyinsamlat dataset över anställningar och befordringar inom den akademiska forskningen – känd för avsaknad av kvinnor på högre positioner. Datan täcker alla rekryteringar av biträdande lektorer, lektorer och professorer, samt befordringar till docent, lektor och professor vid Sveriges 10 största universitet mellan 2018 och 2020.

Forskningsprojektet undersöker förekomst och karaktär av normer om"intensivt föräldraskap" i Sverige, samt dess konsekvenser för barnafödande, välbefinnande och arbetsliv. Projektet undersöker även skillnader mellan hur dessa normer används i olika sociala och demografiska grupper.

En kartläggning av ojämlikhet mellan och inom svenska hushåll enligt flera dimensioner av socioekonomisk status.

Detta forskningsprojekt syftar till att bredda kunskapen om hur hälsotillståndet ser ut hos personer tillhörande olika sexuella minoriteter och deras barn, samt hos samkönade par och deras barn, jämfört med heterosexuella.

The aim of this project is to provide evidence on the outcomes of individuals who choose their high school program gender-atypically and start a program where they belong to the minority gender.

Projektet undersöker vilka konsekvenserna blivit av de begränsningar som införts 2016 för separerade föräldrar att få underhållsstöd. T ex huruvida de minskade möjligheterna att få underhållsstöd lett till en ökning av konflikter mellan föräldrar och ifall ekonomiska frågor blir allt mer förekommande i vårdnadstvister.

Ett syfte med projektet är att få en överblick över forskning och statistik över socio-ekonomiska mönster och kulturella aspekter av unga föräldrars uttag av föräldraförsäkringen i Norden. Ett annat syfte är att undersöka konsekvenserna av detta avseende jämställdhet på arbetsmarknaden och i familjelivet.

Varierar tillfällig föräldrapenning för vård av barn och dess löneeffekt med socioekonomisk position och familjesituation?

Föräldrars arbetsfördelning i olika familjetyper. Föräldraskap förstärker alltjämt könsskillnader inom både arbets- och familjelivet, då mödrar oftast tar den större delen av omsorgsansvaret vilket bromsar inkomstutveckling och karriärmöjligheter. Det här projektet studerar orsaker till brist på jämställdhet i arbetsmarknadsutfall och omvårdnad om barn. 

Detta projekt undersöker hur det kommer sig att pappor som arbetar i yrken där det krävs högre kvalifikationer, som t ex läkare och advokater, generellt tar ut mer än dubbelt så lång föräldraledighet än pappor inom de mest lågkvalificerade yrkena, som städare eller maskinoperatörer.

Projektet syftar till att få ny kunskap om bristen på jämställdhet på den svenska arbetsmarknaden. Fokus ligger på att förstå varför kvinnor och mäns karriärer ser så olika ut. Vi bidrar också till att öka kunskapen om arbetsmarknadssituationen för två särskilda grupper, utrikesfödda och ensamstående föräldrar.

Är äldre beroende av att ha ett förhållande av god kvalitet för hälsa och välbefinnande? Hur ser sambandet ut mellan hälsa och välbefinnande, ekonomiska svårigheter och jämställdhet hos äldre individer som lever i parförhållanden i Sverige?