Forskningsprojekt Att förstå epilepsi

I svensk historia har epilepsi haft en särställning bland sjukdomar. Enligt 1915 års äktenskapslag var personer med förmodad ärftlig epilepsi förhindrade att gifta sig, en lag som gällde fram till 1969. Epilepsin antogs vara förenad med sinnessjukdom, sinnesslöhet och degeneration, och myter och fördomar har varit spridda. År 1935 infördes den steriliseringslag som möjliggjorde och reglerade steriliseringar i Sverige. Rasbiologer argumenterade för att sterilisering utgjorde ett viktigt komplement till äktenskapsförbudet, medan kritiker i läkarkåren ansåg ingreppet vara inhumant. Personer med epilepsi var även utestängda från många yrken under hela perioden, vilket enskilda patienter, läkare och politiker på 1970-talet hävdade var en form av diskriminering.

Idag är epilepsi en av de vanligast kända neurologiska sjukdomarna i Sverige och i hela världen lever minst 50 miljoner personer med epilepsi. Flera nyligen genomförda studier har bekräftat att felaktiga och ålderdomliga uppfattningar om sjukdomen leder till fortsatt stigmatisering och diskriminering av personer som lever med epilepsi.
 
I relation till tidigare forskning är syftet med projektet att undersöka förändrade och bestående attityder till epilepsi och hur dessa förändringar har påverkat tillgången till skola och utbildning för personer med epilepsi. Genom att undersöka tillgången till utbildning och skolor för personer med epilepsi och därmed öka kunskapen om de kulturella aspekterna av sjukdomen, kan projektet bidra till att minska stigmatiseringen av sjukdomen. Något som skulle gynna människor som idag lever med epilepsi.

Projektansvariga

Medlemmar