Forskningsprojekt Bedömning av pedagogisk skicklighet
Vid tjänstetillsättningar ska bedömning av både pedagogisk och vetenskaplig skicklighet göras, och med lika stor omsorg . Detta projekt syftar till att undersöka utmaningar i samband med att bedöma pedagogisk skicklighet.
Bedömning av pedagogisk och vetenskaplig skicklighet ska göras med lika stor omsorg vid tjänstetillsättningar. Detta har varit lagstadgat i Sverige sedan 1960-talet. Svårigheten att göra kvalificerade bedömningar gäller inte bara vid anställning och befordran. De allt vanligare systemen för belöning av pedagogisk skicklighet vid svenska lärosäten har ytterligare satt fokus på behovet av kompetenta bedömare.
Detta projekt syftar till att undersöka utmaningar i samband med att bedöma pedagogisk skicklighet. Genom en enkät som skickades till deltagare på en kurs om bedömning av pedagogisk skicklighet under tre eftervarandra följande år, fick vi efter analys fram fem olika teman. Resultaten ger stöd till sakkunniga och personer som ska fatta beslut om anställning, befordran eller pedagogisk meritering, men också till lärare som arbetar med att sammanställa sina pedagogiska meriter i en pedagogisk portfölj.
Projektbeskrivning
Detta projekt har flera delstudier
Den första delstudien genomfördes under 2019 och bestod av en dokumentanalys av sakkunnigutlåtanden vid anställnings och befordringsärenden vid juridiska fakulteten. Genom att analysera omfattningen, innehållet och fokus i de utlåtanden som skrevs av både vetenskapligt sakkunniga och särskilt tillsatta pedagogiskt sakkunniga framträdde vissa skillnader. Det handlade både om kvantitativa och kvalitativa skillnader. Kvantitativt visade det sig att de pedagogiska sakkunniga skrev betydligt mer omfattande och detaljerade utlåtanden. Kvalitativt framträdde en bild där, trots fakultetens tydliga kriterier för hur pedagogisk skicklighet skulle bedömas, de vetenskapligt sakkunniga i lägre grad granskade de sökandes pedagogiska meriter i relation till kriterierna än de pedagogiskt sakkunniga. Dessutom visade studien att flera av kriterierna var svåra att behandla både för pedagogiskt och vetenskapligt sakkuniga.
Den andra delstudien utgörs av ett samarbetsprojekt med ytterligare fem svenska lärosäten och syftade till att undersöka de utmaningar som är förknippade med att bedöma pedagogisk skicklighet. I samband med den nationella kurs för sakkunniggranskare av pedagogiska meriter genomfördes en enkätundersökning med öppna frågor om vilka utmaningar deltagarna hade identifierat kopplade till sakkunniguppdrag med fokus på pedagogisk skicklighet. Enkätsvaren analyserades kvalitativt och resulterade i fem olika kategorier. Resultatet av studien ger sakkunniga guidning om områden att särskilt uppmärksamma och utveckla kompetens kring, men problematiserar också frågan om hur vi inom akademin skapar olika slags bedömningskulturer, och frågan om utveckling av bedömarkompetens.
2023 påbörjades en tredje delstudie, som fokuserar på upplevelsen av pedagogisk skicklighet
Titel för projektet: Behövs pedagogiska meriteringsmodeller?- en fallstudie
Med utgångspunkt i resultatet från Winka och Ryegårds rapport (2021) undersöker vi frågan om behovet av pedagogiska meriteringsmodeller utifrån ledningsperspektiv, lärarförslagsnämndsperspektiv, och lärarperspektiv på olika nivåer i sin akademiska karriär. Nedanstående frågor är centrala att undersöka:
- Hur ser intresset och fokuset på högskolepedagogik ut hos lärare, prefekter och universitetsledning?
- Hur ser engagemanget för pedagogisk utveckling ut vid lärosätet?
- I vad mån erkänns pedagogisk skicklighet som meriteringsgrund?
I vissa fall kommer vi att söka empiri ifrån utvärderingar från lärosäten som har och som inte har pedagogiska meriteringsmodeller, och vi kommer också att göra beskrivningar av olika initiativ som tagits för att eftersträva motsvarande effekter i fråga om intresse och engagemang för högskolepedagogisk utveckling och meritering vid lärosäten som inte har en pedagogisk meriteringsmodell. Projektet kommer att leda till ett kapitel i en antologi som planeras att ges ut av Winka och Ryegård under 2024.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Klara Bolander Laksov
Professor
Medlemmar
Åsa Ryegård
Universitetslektor
Maja Elmgren
Universitetslektor
