Stockholms universitet

Forskningsprojekt Bildens kunskap och laternaföredragen i 1800-talets mediekultur

Ett forskningsprojekt mellan bildvetenskap och mediehistoria.

Projektet undersöker hur en ny typ av offentliga föredrag med projicerade bilder, laternaföredrag, etablerades i den bredare mediekulturen i det sena 1800-talets Sverige. Den centrala frågan är: Hur kan laternaföredragen belysa bildens historiska mediering och multimodala kunskapsfunktioner?

Projektbeskrivning

I slutet av 1800-talet gjorde publika föredrag med projicerade bilder stor succé i Sverige och i andra länder. Föredragen organiserades av bildningsförbund och nöjesinrättningar och var centrerade kring laterna magican, ett medium för bildprojektion med rötter i 1600-talet. Projektet undersöker hur de hittills outforskade laternaföredragen etablerades som en ny praktik i den bredare mediekulturen i det sena 1800-talets Sverige och hur de presenterade och visualiserade ämnen såsom geografi, naturhistoria och konsthistoria. Det överordnade syftet är att undersöka laternaföredragens historiska och teoretiska implikationer för bildens kunskapsproduktion, med fokus på bildens relationer till andra medier. Mot bakgrund av tidigare bildvetenskaplig, mediehistorisk och kunskapshistorisk forskning undersöker projektet i tre fallstudier hur laternaföredragen

  1. var historiskt situerade mellan konsterna och vetenskaperna,
  2. tillsammans med den illustrerade pressen, också ett nytt massmedium, medierade det populära ämnet resor runt världens länder och
  3. tillsammans med grafiska och fotografiska reproduktioner av konstverk medierade ämnet konsthistoria.

Genom laternaföredragen fördjupar projektet kunskapen om bildens betydelse för hur kunskap sprids och förändras genom att medieras i nya sammanhang. Projektet undersöker hur laternaföredragens redan cirkulerade bilder ingick nya kunskapsproduktiva samspel med föredragens textinslag och omgivande tryckmedier, som den illustrerade pressen och grafiska konstreproduktioner. Projektet lägger även vikt vid att undersöka föredragens multimodalitet eller vilken betydelse laternans kapacitet att förstora och visa sekvenser hade för bildens kunskapsproduktion.

Utöver att fördjupa kunskapen om 1800-talets laternaföredrag ligger projektets betydelse i att det utvecklar nya perspektiv på bildens kunskapsproduktion utifrån dess samtidigt samhälleliga och mediala spridning, kombination med text och relationer till omgivande medier.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Sonya Petersson

Universitetslektor, docent, forskningssekreterare

Institutionen för kultur och estetik
Sonya Petersson

Nyheter