Forskningsprojekt Civilsamhället som bot mot den liberala demokratins kris och utmaningen från politisk jämlikhet

I det här projektet utforskas dock en rad komplikationer som ofta förbises i den dominerande politiska såväl som vetenskapliga diskussionen. I alltför stor utsträckning tas det för givet att ökat deltagande och deliberativa forum stärker demokratin. Enligt vår mening bygger det antagandet på att tanken om politisk jämlikhet sällan ges en tillräcklig begreppslig precision och att man därmed inte på ett tillräckligt tydligt sätt belyser det faktum att ökat civilt engagemang och deliberation bara under vissa omständigheter är förenligt med krav på politisk jämlikhet. 

Det här projektet syftar till att kombinera begreppsliga och normativa klargöranden med empiriskt väl underbyggda studier för att råda bot på den brist vi anser nu präglar diskussionen. Den övergripande frågan om hur civila samhället i större utsträckning kan inkluderas i deliberativa samtal samtidigt som kravet på politisk jämlikhet tillgodoses, ska besvaras inom ramen för fem delstudier. De två första är teoretiska till sin natur, men tar sin utgångspunkt i det centrala politiska och empiriskt grundade problemet: Hur kan ökat medborgerligt deltagande och deliberation begreppsligt förenas med kravet på politisk jämlikhet? Hur kan medborgerligt deltagande och deliberation försvaras utifrån normativt formulerade kriterier för politisk jämlikhet? 

Övriga tre delprojekt är huvudsakligen empiriska men ska bygga på det ramverk som de teoretiska delprojekten bidrar med. Här ska undersökas först om de krav som brukar ställas på legitima argument i en deliberation är så hårda att de motverkar politisk jämlikhet. Genom att undersöka hur samtal och beslut påverkas av att till exempel proteströrelser försvarar specifika intressen och hur personliga berättelser används som argument i politiska samtal (två ytterligheter som inte brukar accepteras) ska denna aspekt utforskas, bland annat i studier av skriftlig kommunikation med myndigheter. Vidare ska frågan om medborgares vilja att delta i deliberativa samtal undersökas, bland annat med hjälp av enkätundersökningar och experiment. Slutligen ska den tilltagande styrningen av offentlig politik genom nätverk undersökas bland annat med nätverksanalys i syfte att utröna om deltagande, representativitet och samtalsklimat motsvarar de krav på politisk jämlikhet som ofta är tanken med sådana beslutsstrukturer.