Stockholms universitet

Forskningsprojekt Danska och svenska landskapslagar från 1200-talet i komparativ belysning

I de nordiska länder tillkom från 1100-talet till 1300-talet ett betydande antal olika landskapslagar. Dessa utgör ett för tiden unikt omfattande skriftligt källmaterial, som kan ge oss värdefull kunskap om rättsordning, samhälle och ideologiska föreställningar under medeltiden.

Uppslag i medeltida bok med handskriven text
Jyllandslagen. Copenhagen, Det Kgl. Bibliotek, Acc. 2011/157 [Stockholm, C 37]: Jyske lov (ca. 1280), f. 4v-5r

Intresset för de medeltida nordiska lagarna har ökat under de senaste årtiondena och resulterat i att nya aspekter av dem blivit studerade. Samtidigt har det saknats studier med genomgående kvantitativa och systematiskt komparativa angreppssätt. Projektet syftar därför till att komplettera tidigare forskning med en jämförande kvantitativ studie av tidig medeltida lagstiftning i Norden. Studiens metodik har utvecklats och prövats i tidigare studier. Den bygger på systematisk jämförelse och klassificering av enskilda lagbestämmelser. 

I detta projekt utvidgas analysen till dansk lag från slutet av 1100-talet till andra halvan av 1200-talet, med en jämförelse med svenska landskapslagar från 1200-talet som en central komponent. Dessa lagar tillkom i övergångsskedet mellan muntlig sedvanerätt och skriftlig lag, samt i en tidsperiod då kyrkans och kungamaktens inflytande hade börjat göra sig starkare gällande, men fortfarande var svagt i många regioner och avseenden.

Vi undersöker likheter och skillnader mellan danska och svenska lagar – och mellan lagar från olika tidpunkter – avseende andelen bestämmelser som faller inom olika rättsområden, avseende påföljdssystem och föreskrivna påföljder samt andelarna civilrätt, straffrätt, processrätt och offentlig rätt. Vi undersöker även variationer i lagarnas form, det vill säga i vilken utsträckning olika lagar kan betraktas som mer eller mindre kasuistiska eller abstrakta. 

Genom en systematisk jämförelse av detta slag kan man få en bild av lagarnas övergripande karaktär och struktur. Detta ger möjlighet att skönja skillnader och likheter mellan lagar och tidpunkter i rättsutvecklingen, som kan vara svåra att uppmärksamma i enbart traditionella kvalitativa rättshistoriska studier. Projektet kan därigenom bidra till den generella kunskapen om medeltida nordisk rätt, om tidiga stadier av statsbildningsprocessen och processen mot ökad skriftlighet i det medeltida samhället.
 

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Fredrik Charpentier Ljungqvist

Professor i historia, särskilt historisk geografi

Historiska institutionen
Fredrik Charpentier Ljungqvist 2024

Medlemmar

Maria Wallenberg Bondesson

Fil.dr. historia

Affilierad forskare, Institutet för framtidsstudier
Maria Wallenberg Bondesson