Forskningsprojekt Datorspelande och skolresultat bland unga

Datorspelande upptar en stor del av ungas fritid och det gäller i synnerhet pojkar. Sverige tillhör de länder i OECD där unga personer spelar datorspel allra mest och speltiden ökar. I takt med att datorspelande har blivit allt vanligare bland unga har både förhoppningar och oro kring datorspelandes eventuella effekter på ungas skolgång och lärande fått stor uppmärksamhet i den offentliga debatten, både i Sverige och internationellt.

Forskningen om hur ungas datorspelande eventuellt hänger samman med kogntitiva färdigheter och skolprestationer har hittills visat motstridiga resultat. Har datorspelande ett positivt samband med vissa aspekter av studieprestationer men negativa för andra? Varierar sambanden med intensiteten i spelandet och typ av spel? Kvarstår sambanden på lång sikt?

Vi tillämpar ett brett och långsiktigt perspektiv på skolframgång, dels tack vare mer detaljerad information om tidsåtgång för datorspelande än vad som vanligen är möjligt i storskaliga undersökningar, dels tack vare omfattande uppgifter om ungas utbildning. Vi analyserar en av de vanligaste hypoteserna om varför datorspelande har en negativ effekt på skolprestationer: tidsallokeringsargumentet.

Datorspelande antas konkurrera ut andra aktiviteter som befrämjar skolresultat, såsom läxläsning, hur mycket man anstränger sig i skolan och hur mycket man läser på fritiden. Den och andra centrala, teoretiskt relevanta hypoteser besvaras genom analyser av informationsrika, storskaliga och nationellt representativa enkätdata för 14-åriga elever i årskurs 8 som har följts upp från läsåret 2010/2011 i enkäter och i utbildningsregister till 21 års ålder.