Forskningsprojekt Datorspelande som estetisk praktik och informellt lärande
Projektet kartlägger barn och ungdomars samspel under datorspelande inom ramen för olika spelverksamheter i skol- och fritidssammanhang, vad gäller dels yngre barn (4 – 8 år), dels ungdomar (13-17 år; år 7 högstadiet och åk 1 i gymnasiet).
Ansvarig: Karin Aronsson
Period: 2008 - 2012.
Medverkande: Pål Aarsand, Polly Björk-Willén & Björn Sjöblom.
Beskrivning från Vetenskapsrådets projektdatabas
Tidigare forskning kring barns datorpraktiker har i mycket liten utsträckning gällt vilken betydelse socialt samspel och spelarnas egna estetiska värderingar har för barns datorspelande. Estetiska aspekter handlar inte bara om själva spelets design och utseende, utan också om hur barn i samspel förhåller sig till spel och spelande. I några arbeten (Aarsand, 2007; Aarsand & Aronsson, 2007a; b) har vi dokumenterat samspelsaspekter i hemsammanhang och vill nu i fler sammanhang (bl.a. skola och internetcaféer) forska vidare kring betydelsen av gester, nynnande och andra visuella och icke-verbala aspekter av socialt samspel vid datorn. Vi tror att det har stor betydelse för spelarnas motivation till fortsatt spelande.
Motivation ses alltså som ett socialt, inte bara ett individuellt fenomen. Särskilt fokuseras vilken roll detta har för informellt lärande i både skol- och fritidskontexter och vid samspel kring pedagogiska spel (exempelvis matematiska spel eller språkträningsspel), såväl som underhållningsspel. Därmed blir det möjligt att diskutera och utvidga begreppet digital literacy/läsförmåga (Gee, 2003) ur ett kritiskt och bredare perspektiv. Också andra uttrycksformer än skrift och tal kommer alltså att analyseras.
Projektet kartlägger barn och ungdomars samspel under datorspelande inom ramen för olika spelverksamheter i skol- och fritidssammanhang, vad gäller dels yngre barn (4 – 8 år), dels ungdomar (13-17 år; år 7 högstadiet och åk 1 i gymnasiet).
Den primära metoden i projektet utgörs av videoinspelningar med två kameror, en riktad mot datorn och en mot spelarna. Vidare intervjuas spelarna enskilt eller inom ramen för fokusgrupper. Inom de olika grupperna kommer vi att analysera vilken roll gruppsammansättningen har för informellt lärande (spel i par/spel i grupp). Vi kommer jämföra yngre spelare med äldre, samt oerfarna spelare med mer erfarna. Därmed hoppas vi kunna dokumentera olika typer av praktikgemenskaper och olika typer av deltagande (jfr Lave & Wenger, 1991). När det gäller utbildningsvetenskaplig relevans är en av projektets utgångspunkter att bättre kunskaper om barns samspelsmönster vid datorn och barns egna värderingar kan få stor betydelse för skolans didaktik, liksom för lärarutbildningen.