Stockholms universitet

Forskningsprojekt Demografisk och ekonomisk utveckling under tre sekler. Longitudinella mikrodata (Taiwan och Sverige)

I vårt projekt undersöker vi hur ändrade ekonomiska omständigheter kan påverka olika demografiska aspekter genom att använda longitudinella data från Sverige och Taiwan. En central fråga inom demografi är till vilken utsträckning äktenskap, barnafödande och dödlighet påverkas av ekonomiska cykler.

I projektet "Demografisk och ekonomisk utveckling under tre sekler. Longitudinella mikrodata för 1800-2007 från Sverige och Taiwan" undersöker vi hur ekonomiska förhållanden påverkar olika demografiska utfall. Vi studerar hur giftermål, barnafödande och dödlighet påverkas av kortsiktiga ekonomiska förändringar. I demografi har vår frågestänning varit central sedan Malthus dagar i slutet av 1700-talet.

Projektbeskrivning

I Sverige har den varit aktuell sedan Alva Myrdal kopplade det låga barnafödandet under 1930-talet till den tidens ekonomiska förhållanden. Ekonomiska cykler har därefter haft en framträdande roll i förklaringar till variationer i barnafödandet under efterkrigstiden.

I detta projekt studerar vi sådana samband över ett mycket långt tidsperspektiv (1800-2012) med hjälp av data från församlingsregister och befolkningsregister från Sverige och Taiwan. Vi vill studera hur inverkan av olika ekonomiska faktorer har utvecklats från det historiska jordbrukssamhället, under industrialiseringen, den stora depressionen och de ekonomiska kriserna under efterkrigstiden. Hur ekonomiska konjunkturer påverkar befolkningsutvecklingen är av intresse både för att förstå nu aktuella relationer mellan ekonomi och demografi och för att få bättre insikt om hur olika befolkningssystem har utvecklats över tid.

Vår jämförelse mellan Sverige och Taiwan ger oss bättre möjligheter att studera hur sådana förhållanden varierat över tid och utvecklingsnivå, men också hur de kan skilja sig åt mellan två olika familjesystem.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Martin Kolk

Forskare, Docent

Sociologiska institutionen
Martin Kolk