Forskningsprojekt Den ojämlika pandemin: politiska åtgärder mot covid-19 och ojämlikhet i hälsa
Länders politiska åtgärder mot covid-19 delar ett uttalat mål att värna folkhälsan, men de skiljer sig starkt åt i såväl upplägg som resultat. Detta projekt består av tre överlappande studier med syftet att undersöka hur ojämlikhet i hälsa har påverkats av politiska bestämningsfaktorer under covid-19-pandemin.
Covid-19-pandemin kan jämföras med en sten som träffar vattenytan. Om viruset är själva stenen, så är ringarna närmast mitten att jämföra med sjukdom och död kopplat till covid-19. När vi rör oss längre från mitten så blir ringarna större, precis som pandemins indirekta hälsoeffekter. Vi kan dessutom se att dessa ringar lätt påverkas, förstärks eller utraderas till följd av andra händelser på vattenytan. Detta projekt fokuserar på dessa andra händelser genom att undersöka hur den politiska hanteringen av covid-19 har påverkat utvecklingen av ojämlikhet i hälsa.
Den ojämlika pandemin: en undersökning av kopplingen mellan ojämlikhet i hälsa och politiska åtgärder mot covid-19.
Syftet med projektet är att bidra med kunskap kring det breda sambandet mellan politiska åtgärder mot covid-19 och social ojämlikhet i hälsa. Här intresserar vi oss inte bara för effekten av smittskyddspolitiska åtgärder, utan även för mer övergripande välfärds- och finanspolitiska program. Vad gäller hälsoeffekterna anlägger vi också ett bredare perspektiv, vi ser inte bara till spridningen av covid-19 utan också till samsjuklighet och hälsans sociala bestämningsfaktorer. Att öka förståelsen för mekanismer bakom ojämlikhet i hälsa under en oförutsägbar samhällskris – liksom hur politiska åtgärder påverkar dessa mekanismer – är av central betydelse såväl för folkhälsovetenskaplig forskning som för samhället i stort.
Ojämlikhet i hälsa uppstår ofta i ett komplext samspel mellan potentiellt hälsovådlig exponering (t.ex. för ett virus) och individuell eller grupprelaterad sårbarhet (kopplat t.ex. till ålder eller samsjuklighet). Dessutom riskerar sjukdomens sociala konsekvenser (t.ex. arbetslöshet) att ytterligare förstärka ojämlikhet i ohälsans spår. Projektet tar avstamp i teoribildning kring hälsans politiska bestämningsfaktorer. Detta perspektiv kompletterar modeller kring hälsans sociala bestämningsfaktorer genom att påminna om att folkhälsan är ett resultat av politiska processer, beslut och prioriteringar. I samspelet mellan exponering, sårbarhet och sociala konsekvenser spelar politiken stor roll för att påverka det folkhälsans långsiktiga utveckling.
Projektbeskrivning
Länders politiska åtgärder mot covid-19 delar ett uttalat mål att värna folkhälsan, men de skiljer sig starkt åt i såväl upplägg som resultat. Detta projekt består av tre överlappande studier med syftet att undersöka hur ojämlikhet i hälsa har påverkats av politiska bestämningsfaktorer under covid-19-pandemin. I den första studien undersöks den ömsesidiga kopplingen mellan politiska åtgärder och den globala sjukdomsbördan kopplat till covid-19. Den andra studien syftar till att skapa en typologi över hur de politiska åtgärderna mot covid-19 tar hänsyn till, samt diskursivt förhåller sig till, ojämlikhet i hälsa. Mot bakgrund av de två första studierna kommer den tredje studien att jämföra tiden före och under pandemin genom att analysera förändringar i orsaksspecifik ojämlikhet i hälsa i de nordiska länderna.
Data och metod
Projektet bygger på öppet tillgängligt data över politiska åtgärder, epidemiologiska indikatorer kopplade till covid-19, policydokument samt aggregerade nordiska registerdata. Den första studien kombinerar en parametrisk g-formula med en empirisk klusteranalys för att analysera kopplingen mellan politiska åtgärder och covid-19 i världens olika länder. Den andra studien är policyanalys med fokus på ojämlikhet i hälsa i en europeisk kontext. Den tredje studien kommer att analysera sociala skillnader i orsaker bakom dödlighet och sjukhusinläggningar i de nordiska länderna och jämföra tiden före och under pandemin genom tillämpning av en dekomponeringsmodell.
Genomförande
Projektet bygger på tre separata studier med åtskilda metoder och studiematerial, men kommer att bidra till ett gemensamt ramverk för förståelsen och interpretation av de enskilda studieresultaten. Projektgruppen består av fem forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, som kommer att kombinera sina erfarenheter inom kvantitativ folkhälsoforskning, policyanalys och studier kring ojämlikhet i hälsa.
Relevans
Covid-19 är inte den dödligaste eller mest smittsamma pandemi som världen upplevt, men aldrig förr har en smittsam sjukdom blivit föremål för ett en så massiv politisk respons. Detta projekt ägnar sig åt hanteringen av covid-19 och kopplingen till ojämlikhet i hälsa. Att öka förståelsen för hur politiska åtgärder påverkar skillnader i smittspridning och sjuklighet i covid-19, men även folkhälsan i stort, kommer vara avgörande för hanteringen av framtida pandemier.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Karl Gauffin
Universitetslektor/Forskare
Medlemmar
Ylva Brännström Almquist
Professor
Agneta Cederström
Forskare
Olof Östergren
Forskare/Docent
