Forskningsprojekt Den osynliga processen – kognition och arbetsminne i dialogtolkning
Projektet vill lägga grunder för studier av kognitiva processer i dialogtolkning. Forskningsfrågorna handlar om hur tolkens kognitiva resurser ser ut, och då framförallt monitoreringsprocesserna, jämfört med andra typer av tolkning, dessutom undersöks de strategier som använts för att hantera kognitivbelastning.
Kontakttolken översätter i muntlig form dialoger mellan två eller flera parter, och alternerar mellan de båda språken; denna typ av tolkning kallas ofta dialogtolkning. Inflytelserika studier om dialogtolkning med fokus på interaktionen (t.ex. Wadensjö 1998) har visat att tolken inte bara är av betydelse för att överbrygga språkbarriären utan också har en viktig funktion i interaktionen. De underliggande kognitiva processerna i denna mycket komplexa kommunikation och interaktion har däremot inte varit föremål för forskares intresse. Genom att undersöka detta kan man bidra både till kunskapen om processerna i interaktion men också till ytterligare kunskap om arbetsminnets funktion i dessa avancerade kognitiva processer. Forskningsfrågorna avser kontakttolkens kognitiva resurser, mer specifikt, monitoreringsfunktionerna, jämfört med andra typer av tolkning, t.ex. simultan konferenstolkning, och vilka strategier som används för att hantera kognitiv belastning.
Projektbeskrivning
Tolken som översätter en dialog muntligt skiljer sig från simultantolken genom att under yttrandena som översätts (under mycket korta tidsramar) måste tolken samtidigt monitorera sin egen produktion och också kontrollera och monitorera övriga deltagares interaktion. Man kan därför anta att den kognitiva ansträngningen ser något annorlunda ut i dialogtolkning än i simultantolkning, men att den inte är mindre komplex.
Syftet med detta projekt är att lägga grunden för ett studium inom detta helt obeforskade område. Projektet avser att föreslå en modell för de kognitiva processerna i dialogtolkning som både bygger på forskning om processerna i andra typer av tolkning och de kompetenser som kan antas vara specifika för tolkning av dialoger. Vidare, avser vi testa modellen empiriskt genom kvalitativ och kvantitativ metod: rollspel (som delvis bygger på manus) med retrospektiva intervjuer och psykologiska test för att mäta arbetsminnets centrala exekutiva funktioner. Som deltagare rekryteras yrkestolkar och tolkstuderande. Projektets resultat kommer att ge en bättre förståelse av en kognitivt synnerligen krävande yrkespraktik och kommer också att ha viktiga implikationer för framtida utveckling av tolkutbildning.
Detta är viktigt idag inte minst med tanke på stora demografiska förändringar och i ett samhälle där behovet av väl utbildade och erfarna tolkar är avgörande både ur ett rättssäkert och patientsäkert perspektiv.
För ytterligare beskrivning av projektet se projektbeskrivningen på engelska:
Invisible process – cognition and working memory in dialogue interpreting
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Elisabet Tiselius
Docent
Medlemmar
Aleksandra Adler
Universitetslektor
Birgitta Englund Dimitrova
Professor emerita
Se den engelska sidan för övriga projektmedlemmar (Länk längst upp till höger på sidan.)
Publikationer
Tiselius, Elisabet & Englund Dimitrova Birgitta. 2023.
Monitoring in dialogue interpreting – cognitive and didactic perspectives. In Laura Gavioli & Cecilia Wadensjö (eds.) Routledge Handbook of Public Service Interpreting. Routledge: London.
Nyheter
Mer om projektet
Förutom projektdeltagarna har också bland annat följande personer arbetat med datainsamling och analys i projektet: Thomas Thomsen, Laura Babcock, Kayle Sneed, Carina Gossas, Véronique Piller, Heidi Smith Luedtke.