Forskningsprojekt Den standardiserade kroppen: Svensk konfektion, ca 1930–1970
Tillverkningen av fabrikssydda plagg var en snabbt växande industri i början 1900-talet. För att bedriva storskalig tillverkning behövde sömmerskans och skräddarens arbetsmoment kring utprovning och måttsömnad ersättas med tillverkning efter standardiserade storlekar.
Processen var besvärlig och konfektionsbranschen brottades länge med problem relaterade till klädesplaggens storlek och passform. Hybridvarianter uppstod mellan fabriker och återförsäljare där tillverkaren tillhandahöll modeller och butiken ombesörjde måttagning, slutprovning och ändringssömnad. För att rationalisera tillverkningen, vilket var nödvändigt för att stå emot konkurrensen från importerade kläder, och undvika kostnader för ändringssömnad verkade branschen för storlekssystemets förfining och standardisering. Projektet undersöker hur processen med standardiserade konfektionsstorlekar gick till och vilka betydelser det hade för tillverkare, återförsäljare och konsumenter.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Marie Helena Tengroth Ulväng
Universitetslektor, docent
