Forskningsprojekt Den svenska våldtäktsregleringen – vilka ”skevheter” döljer sig bakom samtyckeslagens ord?
Forskningsprojekt i straffrätt som avser att utröna vad som är gällande rätt avseende den svenska regleringen rörande våldtäkt samt vilka problem/skevheter som finns med den nuvarande regleringen.
Projektet är en juridisk studie om den delen av juridiken som handlar om våldtäkt. För fem år sedan (2018) gjordes flera viktiga lagändringar rörande brottet våldtäkt; bland annat fick vi i Sverige en så kallad samtyckeslag - alltså att man tydligt måste säga eller på något sätt klart visa för sin sexpartner att man just vill ha sex med honom eller henne. Samma ändring i lagen gjorde att vi också fick en ny variant av våldtäkt – brottet oaktsam våldtäkt – som gör att någon numera kan straffas om man inte förstod att det man gjorde var en våldtäkt, men där man borde ha förstått det. De här ändringarna i lagen kom till efter #metoo, där många människor i samhället krävde att politikerna i riksdagen skulle se till göra just de här ändringarna i lagen. De lagar och regler som vi i Sverige i dag har när det gäller våldtäkt kan alltså sägas ha kommit till genom ett mycket starkt engagemang hos många i samhället. Politikerna lyssnade också till detta. Men vad blev egentligen resultatet av den här lagändringen: Hur pass bra hänger egentligen lagens ord i våldtäktsregleringen ihop med de tankar som politikerna hade när lagen ändrades? Vilka positiva aspekter finns det i förhållande till hur politikerna designade den nuvarande regleringen av våldtäkt? Och vilka problem finns det med dagens lagstiftning som gäller för våldtäktsfall? Det här forskningsprojektet ska titta närmare på just de här frågorna.
Forskningsprojektet är en del av ett europeiskt forskningsprojekt som leds av Dr Rahime Erbaş, docent i straffrätt vid Istanbul University. Projektet samlar forskare från Storbritannien, Italien, Spanien, Tyskland, Bosnien och Hercegovina, Turkiet och Sverige.
Projektbeskrivning
Syftet med forskningsprojektet är att undersöka och analysera den svenska regleringen rörande våldtäkt. Projektets huvudsakliga fokus ligger på vad som kan beskrivas som lagstiftnings- och policynivå, det vill säga projektet undersöker och analyserar lagtextens utformning, hur lagstiftaren motiverade vissa ställningstaganden i förarbetena och det socio-politiska sammanhang som påverkade både den nuvarande och historiska utformningen av lagstiftningen rörande våldtäkt. Ambitionen med forskningsprojektet kan därför sägas vara att ge en bild av hur den rättsliga regleringen rörande våldtäkt i Sverige ser ut och vilka skevheter (problem) och möjligheter som finns med den nuvarande lagstiftningen på området. Genom att fortlöpande relatera den svenska regleringen av våldtäkt till både nordisk och internationell rättsvetenskaplig forskning, synliggör projektet vilka skevheter respektive möjligheter som finns med den nuvarande svenska regleringen på området.
Mer konkret kan de rättsvetenskapliga frågor som ska besvaras inom ramen för forskningsprojektet formuleras på följande vis: Vad är gällande rätt avseende den svenska regleringen rörande våldtäkt? Hur är lagen tänkt att fungera i teorin? Eller på ren svenska: Vad döljer sig egentligen bakom samtyckeslagens ord? Vilka skevheter mellan exempelvis själva utformningen av regleringen rörande våldtäkt och vad lagstiftarens uttalade syfte är med denna reglering? Vilka möjligheter och problem/skevheter finns med den nuvarande regleringen rörande våldtäkt?
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Mer om projektet
Forskningsprojektet har presenterats på följande konferenser:
- Kriminologikonferansen 2023, arrangerat av Institutt for kriminologi och rettssosiologi, Oslo universitet, Oslo, 23-24 maj 2023.
- Stockholm Criminology Symposium, arrangerat av Brottsförebyggande rådet, Stockholm, 12-14 juni 2023.
I övrigt kan noteras att projektet har beviljats etikprövningstillstånd av Etikprövningsmyndigheten.