Forskningsprojekt Effekter av den historiska näringstillförseln till Östersjöns avrinningsområde

Kväve och fosfor är förutsättningen för allt liv och utgör en viktig del i olika former av gödselmedel. Men under det senaste århundradet har hanteringen av gödsel inom jordbruket och bristande avloppsrening lett till att stora mängder näringsämnen ansamlats i marken och i sjöars och floders bottensediment.

Projektet Den historiska näringstillförseln till Östersjöns avrinningsområde påverkar övergödningen idag och i framtiden (LegnNut) syftar till att öka kunskapen om det här ”arvet” av näringsämnen och hur det kan påverka möjligheterna att nå målen om minskad näringsämnestillförsel till Östersjön. Målet med projektet är också att tillhandahålla information till beslutsfattare så att de kan sätta realistiska förväntningar för framstegen på vägen mot målen i Helcoms aktionsplan för Östersjön samt i EU:s vattendirektiv och havsmiljödirektiv.

Matematisk modellering är ett viktigt verktyg för att studera storskaliga näringsflöden och Östersjöcentrum har tidigare utvecklat en modell för att förstå fosfordynamiken i hela Östersjöns avrinningsområde sedan år 1900. Resultaten av dessa studier tyder på att ungefär hälften av fosforn som idag tillförs Östersjön via floder är sådan som ansamlats i avrinningsområdet under det senaste århundradet. Detta gör att det kan vara svårt att snabbt göra stora minskningar av näringstillförseln till sjöar och hav, och att nå målen för minskad näringstillförsel i tid. ”Arvet” av näringsämnen gör också att det tar tid att se effekter av åtgärder för att minska näringsförluster, vilket kan ge intrycket att åtgärderna inte fungerar eller är effektiva. 

Projektet Den historiska näringstillförseln till Östersjöns avrinningsområde påverkar övergödningen idag och i framtiden bygger vidare på de tidigare studierna genom att modellera hur fosfor, men även kväve, ansamlas och läcker ut i de olika regionerna i avrinningsområdet. Den kunskapen kan leda till att vi kan göra mer realistiska bedömningar av var möjligheterna att förbättra övergödningssituationen är störst. Den kan också bidra till att identifiera specifika åtgärder för att minska nyansamlingar av näringsämnen och undersöka hur åtgärder för att minska näringstillförseln till havet kommer att påverka den framtida övergödningstillståndet i Östersjön.