Forskningsprojekt Elevrörelsen och skoldemokratin
Skolan har länge betraktats som en central plats för demokratisk fostran. Trots det har den utbildningshistoriska forskningen sällan intresserat sig för hur, varför och i vilken utsträckning de demokratiska idealen i praktiken fått eller inte fått en plats i skolan. I projektet vill vi bland annat undersöka elevers demokratiska inflytande över skolan.
I projektet undersöker vi den svenska elevrörelsens utbildningspolitiska roll under perioden 1952-1989. Med den svenska elevrörelsen menar vi hur svenska elever etablerat sig som en aktör på en nationell arena genom organisationer som Sveriges Elevers Centralorganisation (SECO) och Elevförbundet, samt genom tidningar, möten, opinionsbildning, bojkotter, debattartiklar och protestmarscher.
Den studerade perioden ramas in av två tydliga händelser: bildandet av Sveriges elevers centralorganisation SECO (1952) samt den stora protestmanifestationen 1989, som riktades mot nedskärningar i den statliga budgeten. Syftet är att undersöka de historiskt föränderliga villkoren för, och uttrycken för, elevrörelsens etablering och inflytande över svensk skola.
Fullständig titel: Elevrörelsen och skoldemokratin: Kollektiva formeringsprocesser, protestrepertoarer och publikt gensvar 1952–1989
Projektbeskrivning
Teoretiskt bygger projektet på teoribildningen kring sociala rörelser, vilket i sig innebär en teoretisk förnyelse av den utbildningshistoriska forskningen. En social rörelse kan definieras som ett exkluderat kollektiv som i interaktion med ekonomiska eller politiska eliter strävar efter social förändring. En synonym beteckning är proteströrelser. Perspektivet har resulterat i djupgående studier av villkoren för och kännetecknen på kollektiva protester, och är av flera skäl användbart för att förstå elevrörelsens historia.
Fyra frågeställningar undersöks:
- Hur har elever formerat sig till ett kollektiv?
- Vilka skolproblem har elevrörelsen riktat in sig mot?
- Vilka sätt att protestera har elevrörelsen utvecklat?
- Vilket gensvar har elevrörelsen fått i offentligheten?
Delstudier
Projektets syfte och frågeställningar analyseras genom fyra delstudier som representerar fyra olika arenor på vilka elevinflytande har gestaltat sig:
- Elevpress
- Elevriksdagen
- Kampanjer
- Dagspress
Tematiskt representerar de fyra delstudierna delvis olika sätt för hur elevers synpunkter på skolan tar sig uttryck. I elevtidningar formulerar sig framförallt en nationell elevoffentlighet internt. I Elevriksdagen formerade sig opinionen till beslut, som ofta även blev synliga utanför elevrörelsen i form av tidningsartiklar. Kampanjer visar en speciell samling kring särskilda frågor, medan man i studiet av massmedia kan se hur olika former av elevprotester är representerade.
Studien ger viktiga bidrag till forskningen
Akademisk forskning om den svenska elevrörelsen är mycket begränsad. Det innebär att ett omfattande och intressant empiriskt material ännu ligger nästan helt obrukat. Mot bakgrund av detta förväntas studien kunna ge åtminstone tre viktiga bidrag.
För det första ges fördjupade kunskaper om elevers demokratiska inflytande över skolan. Genom att jämföra hur utrymmet för elevers röster varierar över tid och mellan olika elevkategorier, går det att peka på möjliga samband mellan elevers möjlighet till inflytande och faktorer i skola och samhälle.
För det andra kan en studie av elevråden ge en väsentligt breddad kunskap om vardagslivet i skolan. I likhet med annan historia underifrån, synliggörs aspekter som tidigare forskning har försummat. Inte minst kan vissa konkreta arenor för lärande och social interaktion bli belysta.
För det tredje har projektet en betydelse som delvis går bortom det rent utbildningsvetenskapliga området. Historien om elevers påverkan på sin egen skolgång gör det möjligt att visa hur ett samhälles förhållande till auktoriteter och demokratisk
påverkan rent generellt tar form. Förstudier tyder exempelvis på att det sena 1960-talets radikalism har rötter som sträcker sig till tidigt 1950-tal. På så sätt kan en studie av elevdemokratins historia ge bidrag till övrig forskning om sociala rörelser, demokratiseringsprocesser och samhällelig förändring.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Daniel Lövheim
Universitetslektor
Medlemmar
Joakim Landahl
Professor
