Forskningsprojekt En framtid att tro på? Social optimism i tider av strukturomvandling

En stark framtidstro kan ses som en hörnsten i den svenska modellen, där medborgare och arbetsmarknadens parter historiskt varit beredda att acceptera en hög ekonomisk och social omvandlingstakt snarare än att utkräva protektionistiska och preserverande socialpolitiska åtgärder. Sviktande framtidstro tas därför ofta upp i samtida samhällsdebatt, och en bred uppsättning samhälleliga aktörer – inklusive partier över hela det ideologiska spektrumet – har identifierat brist på framtidstro som ett växande samhällsproblem.

Orsakerna till variationer i framtidstro kan vara flera och kopplas till individer eller kontextuella faktorer på olika nivå. Tidigare forskning tyder på att ekonomisk tillväxt generellt är positivt för framtidstro, men det saknas mer detaljerad och systematisk kunskap om betydelsen av socioekonomisk position och strukturomvandling. Är det exempelvis så att människor i yrken som ersätts av robotar är mer benägna att känna en bristande framtidstro?

En annan viktig faktor att undersöka är social gemenskap. Bristande integrering genom sociala relationer kan tänkas bidra till att individer ser mer negativt på framtiden. Slutligen vill projektet undersöka huruvida en bristande framtidstro också få konsekvenser för faktorer som barnafödande, politisk mobilisering och röstning.