Stockholms universitet

Forskningsprojekt En nationalekonomisk utvärdering av yrkeshögskolan

Syftet med detta projekt är att utföra den första genomgripande nationalekonomiska utvärderingen av YH. Projektet testar fyra hypoteser om YH-utbildning påverkar deltagares arbetsinkomster, sannolikhet att vara sysselsatta, yrkesrörlighet och/eller geografiska rörlighet, samt de marginella deltagarnas arbetsinkomster.

Student bär på böcker
Foto: Unsplash

Av central betydelse för samhällets kompetensförsörjning är politiska beslut om vilka utbildningsformer som ska erbjudas. En anmärkningsvärd utveckling i Sverige är att yrkeshögskolor (YH), som introducerades 2001, idag representerar mer än en tredjedel av alla nyregistreringar i postgymnasial utbildning. Bland deltagare 25 år och äldre representerar YH majoriteten av nyregistreringar. YH har ett stort inslag av praktik och är nära kopplat till efterfrågan på den lokala arbetsmarknaden.

Syftet med detta projekt är att utföra den första genomgripande nationalekonomiska utvärderingen av YH. Med hjälp av registerdata kan vi följa mer än 150 000 YH-deltagare upp till 20 år efter påbörjad utbildning. Etablerade ekonometriska metoder används för att hantera systematiska skillnader mellan deltagare och icke-deltagare.

Projektet testar fyra hypoteser om YH-utbildning påverkar:

1) deltagares arbetsinkomster?

2) deltagares sannolikhet att vara sysselsatta?

3) deltagares yrkesrörlighet och/eller geografiska rörlighet?

4) de marginella deltagarnas arbetsinkomster?

Projektets betydelse är allmänt relaterat till att utbildning betraktas som en nyckel för individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, skapa ekonomiskt oberoende och påverka sin levnadsstandard. Detta påverkar även samhällets skattebas, som är av grund-läggande betydelse för bibehållna välfärdssystem. Genom att stimulera kompetensförsörjningen kan YH också öka rörligheten mellan yrken. Effekten på geografisk rörlighet är dock osäker eftersom en ökad yrkesrörlighet på den lokala arbetsmarknaden också kan dämpa behovet av geografisk rörlighet.

Ur policysynpunkt bidrar projektet med att skapa riktlinjer för prioriteringar inom YH, om dess omfattning bör öka eller minska, och är även intressant för en internationell publik, dels mot bakgrund att de flesta länder haft svårt att locka vuxna till formell utbildning, och dels då YH är en del av ett globalt ökat intresse för yrkesinriktad högre utbildning under 2000-talet.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Anders Stenberg

Universitetslektor

Institutet för social forskning
Mee3

Medlemmar

Kent Eliasson

Analytiker

Tillväxtanalys
kent

Dan-Olof Rooth

Professor

Institutet för social forskning
Dan-Olof Rooth