Forskningsprojekt Ett halvsekel av strukturella förändringar – en period av attitydmässig stabilitet?

Medan klass har varit den främsta förklaringsfaktorn till individers attityder till välfärdsstaten, har mindre uppmärksamhet ägnats åt genusdimensionen. Än mindre fokus har riktats mot hur genus samverkar med klass och utbildning när det gäller attityder till omfördelning, skatter och ojämlikhet, samt synen på offentliga och privata ansvarsområden och på hur omfattande staten bör vara. 

Med hjälp av tidigare outnyttjade attityddata från Metropolitstudien, insamlade 1968, är syftet med projektet att vinna kunskap om kvinnors stöd för välfärdsstaten i en period av omfattande familjepolitiska reformer och kvinnligt inträde på arbetsmarknaden, samt den relativa betydelsen av egen social klass, utbildningsnivå och partnerns klass i detta sammanhang. Förutom dess historiska relevans, tangerar sådan kunskap den omdebatterade frågan om orsakssambandets riktning när det gäller allmänhetens stöd för välfärdsstaten och dess utveckling: Är den allmänna opinionen en viktig drivkraft i skapandet av välfärdsstatliga program, eller tenderar sådana program främst att generera stöd efter att de väl implementerats? I tillägg till detta innebär information om kvinnors stöd för välfärdsstaten innan deras egen fulla inkludering i densamma möjligheter att utvärdera de mest framträdande teorierna om varför kvinnor i de flesta västländer idag tenderar att vara mer vänligt inställda till välfärdsstaten än män. Handlar det helt enkelt främst om självintresse, eller kan förklaringen sökas i könsspecifik socialisering som uppmuntrar kvinnor till mer omvårdande attityder än män?