Forskningsprojekt Förvaltningsrättsliga aspekter på rättsstatsprincipen

Den övergripande frågeställningen för projektet har formulerats enligt följande:

Vad har den pågående konstitutionaliseringen av svensk rätt inneburit för den allmänna förvaltningsrätten?

Projektet tar sitt avstamp i tidigare forskning som visat att den svenska offentliga rätten, statsrätten såväl som förvaltningsrätten, har genomgått en konstitutionaliseringsprocess. Fokus för detta projekt är de konsekvenser processen har inneburit för den allmänna förvaltningsrätten, såsom de grundläggande handläggningsregler som alla myndigheter ska tillämpa vid handläggning av ärenden, beslutsfattande samt förutsättningar för att åstadkomma en ändring av beslutet. I förarbetena till 2017 års FL har en relativt ingående analys av effekterna av europeiseringen på den allmänna förvaltningsrätten genomförts och den nya lagen innehåller även flera nyheter som tagit sin inspiration från EU-rätten.  

Första delprojektet

I det första delprojektet – God förvaltning, offentlighet och dataskydd som grundläggande rättigheter – ställs frågan vad betyder det för tillämpningen av den allmänna förvaltningsrätten i Sverige att Europarätten klassificerar dels handläggningsregler, dels regler om offentlighet och dataskydd som grundläggande rättigheter för enskilda. Den svenska offentlighetsprincipen är nära förknippad med utformningen av den svenska förvaltningsmodellen, liksom till informationsförsörjning som behövs för att bygga den svenska välfärdsstaten. På motsvarande sätt har de svenska myndigheternas självständiga ställning påverkat utformningen av begreppet god förvaltning och relationen mellan den enskilde och myndigheten vid handläggningen av ett ärende. Vilket utrymme har den svenska rättsordningen har att göra en annan prioritering mellan konkurrerande rättigheterna än vad Europarätten gör? 

Består av två moment

Delprojektet innefattar två moment. Det första bedrivs inom ramen för projektet Constitutional Condition of the Welfare State, där jag tillsammans med två kollegor från Sverige samarbetar med tre kollegor från Seoul, Sydkorea i ett komparativt projekt där den konstitutionella grunden för välfärdsstaten i respektive land undersöks. Projektet leds av professor Mauro Zamboni, Stockholms universitet och Jongcheol Kim, Yonsei University School of Law Sydkorea. Projektet finansieras av STINT vad gäller resor för de svenska deltagarna.

Det andra består i att undersöka hur personuppgifter som finns i allmänna handlingar inom ramen för EU:s sammansatta förvaltning hanteras. En stor del av samarbetet mellan EU:s och medlemsstaternas förvaltningsorgan består av informationsdelning. EU:s dataskyddssrätt gäller fullt ut i såväl EU som i medlemsstaterna, medan offentlighetsprincipen regleras separat i respektive rättsordning (EU och de 27 medlemsstaterna). Inom den sammansatta förvaltningen, där europeiska och nationella förvaltningsorgan samarbetar vid handläggning av enskilda ärenden, uppstår ideligen konflikter när samma handling ska hanteras på olika sätt. I projektet utreds hur väl den svenska offentlighetsprincipen står sig i praktiken.  Tre områden har identifierats som relevanta: EU:s dataskyddsrätt, där Integritetskyddsmyndigheten är behörig myndighet i Sverige, etikprövning, som fungerar som en rättslig skyddsåtgärd inom EU:s dataskyddsrätt men som hanteras inom en svensk myndighetsstruktur (Etikprövningsmyndigheten och Överklagandenämnden för etikprövning) och EU:s finansmarknadsrätt, där Finansinspektionen är behörig myndighet i Sverige.

Andra delprojektet

Det andra delprojektet – Legalitetsprincipens ställning i den europeiserade delen av svensk förvaltningsrätt – undersöks vilka handläggningsregler, nationella eller europeiska, som ska tillämpas i ärenden där myndigheter får olika jurisdiktioner samverkar. Projektet följer på det första och behandlar frågan om vem som definierar legalitetsprincipen och dess krav på rättssäkerhet och förutsebarhet vid tillämpning av förvaltningsrättsliga ärenden inom EU:s sammansatta förvaltning. Forskningsfrågan i denna del är vem som definierar den allmänna förvaltningsrätten, närmare vilken domstol som slutligt har att avgöra hur en handläggningsregel som tillämpas inom den sammansatta förvaltningen ska tolkas och tillämpas, EU-domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt den traditionella uppdelningen faller tolkningen av innehållet i EU-rätten under EU-domstolens kompetens, medan nationella domstolar ytterst har att avgöra hur ett ärende ska handläggas (doktrinen om nationell processuell autonomi). I ärenden där myndigheter från flera jurisdiktioner deltar är dock denna uppdelning svår att upprätthålla och den grundläggande uppdelningen kan behöva omdefinieras.

Består av tre moment

Delprojektet består av tre moment, där de första två bedrivs inom ramen för två europeiska förvaltningsrättsliga projekt, ”’Common frame of reference’ of the pan-European general principles of good administration of the Council of Europe” och “The Principle of Legality and the Intensity of its Binding Force in European Administrative Laws”. 

Det förstnämnda utgör en uppföljning av ett projekt under ledning av professor Ulrich Stelkens, German University of Administrative Sciences Speyer, Tyskland, som redovisades under hösten 2020, genom publiceringen av antologin The Impact of Pan-European General Principles of Administrative Law on the Administrative Law of its Member States, utgiven på Oxford University Press. I den kommande projektet ska ett antal förvaltningsrättsliga begrepp och principer studeras, med utgångspunkt i hur Europarådets källor har påverkar tolkningen och tillämpningen av desamma.

Den andra delen har titeln The Principle of Legality and the Intensity of its Binding Force in European Administrative Laws, och bedrivs inom ramen för en delvis överlappande forskargrupp och leds av professor Giacinto della Cananea, Bocconi University, Italien och Ulrich Stelkens. Kärnan i projektet utgörs av en analys av skilda traditioner att tolka legalitetsprincipen och utrymmet för skönsmässig bedömning i olika länder.

Den tredje delen består av en studie om tillämpning av förvaltningsprocessuella regler vid handläggning av sammansatta ärenden inom EUs förvaltning. Denna studie bedrivs som ett enskilt forskningsprojekt. Projektet avgränsas till de europeiserade delarna av svensk rätt, dvs. delar där Europarådets och EU:s rättskällor har haft en stor inverkan. Även andra internationella källor har bidragit till den rättsutveckling som studeras, såsom Århuskonventionen, barnkonventionen och funktionshinderskonventionen vilka samtliga har antagits av FN. Dessa konventioner och liknande konventioner kommer enbart beaktas i den mån den svenska rätten påverkas via Europarätten.  

Projektansvariga

Jane Reichel

Professor, Dekanus

Juridiska institutionen

08-16 26 14

jane.reichel@juridicum.su.se

Se profilsida för Jane Reichel

Presentationer på seminarier, konferenser, m.m.

• Presentation på högre seminarium i Europarätt, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet.
• Presentation med Sophia Pagil, Santa Slokenberga och Manuel Guerro, Centre for Research ethics & Bioethics, Uppsala university, 13 September 2021.
• Presentation tillsammans med Johanna Chamberlain, Digital Forum on Privacy and Governmental Transparency organiserad av professor Russell L. Weaver, University of Louisville, USA och professor András Koltay, the Pazmany Peter Catholic Faculty of Law, Budapest, Hungary, 7-8 Juni 2021.