Forskningsprojekt Familjebildning och barnafödande i tider av ökad osäkerhet
Allt färre skaffar barn och färre sambos gifter sig. Tidigare gällande samband mellan ekonomiska faktorer, familjepolitik och familjebildning verkar inte längre vara aktuella, så vad beror det på? Detta ska forskarna i projektet "Familjebildning och barnafödande i tider av ökad osäkerhet" undersöka genom registerdata och enkätdata.
Vårt projekt motiveras av en pågående utveckling med fallande fruktsamhetstal och en minskad benägenhet bland samboende par att ingå äktenskap som tycks signalera en grundläggande förändring i hur svenska par formar sina beslut kring att bilda familj. Tidigare gällande samband mellan ekonomiska faktorer, familjepolitik och familjebildning verkar inte längre vara aktuella. Vårt projekt söker därför förklaringar till den senaste tidens pågående och numera accelererande utveckling som resulterat i att allt fler par samboende väljer att leva i relationer med svagare anknytning, utan barn och giftermål.
Projektbeskrivning
Projektet undersöker ett antal förklaringsmodeller och mekanismer genom att fokusera på: 1) förändringar i olika socio-demografiska faktorers betydelse för samboende, äktenskap och barnafödande, 2) betydelsen av boendeförhållanden och bostadsmarknader, 3) växande könsskillnader i utbildning och dess roll för familjebildning, 4) förändringar i upplevd kvalitet i parrelationer, och 5) betydelsen av olika subjektiva faktorer för att realisera planerat barnafödande under perioden närmast efter pandemin.
Data och metod
Vår forskning bygger på multivariata analyser av registerdata för hela den svenska befolkningen från 2011 och framåt med longitudinell information om sociodemografisk bakgrund, boendeförhållanden, äktenskap och barnafödande för samboende par i Sverige. Projektet omfattar även analyser av enkätdata från 2012 och 2021 om upplevd kvalitet i parrelationer, upplevda osäkerhetsfaktorer i relation till familjebildning samt planer på barnafödande. Dessa uppgifter möjliggör analyser av hur olika subjektiva och objektiva faktorer samverkar i att påverka familjerelaterade utfall under perioderna närmast efter enkättidpunkterna.
Samhällsrelevans och nyttiggörande
Med tanke på barnafödandets centrala betydelse för befolkningens åldersstruktur och dess roll för långsiktig ekonomisk utveckling och välfärdsstatens finansiering kommer vår forskning att vara av stort intresse för ett brett spektrum av beslutsfattare och vetenskapliga discipliner, i Sverige och internationellt. Om den senaste utvecklingen med fallande fruktsamhetstal fortsätter kan den komma att få långtgående konsekvenser för samhällsstruktur, ekonomi och välfärd.
Genomförande
Projektet bygger på samarbeten mellan forskare från universiteten i Stockholm och Umeå och kombinerar perspektiv från sociologisk och historisk demografi med policyperspektiv på familjedemografiska processer.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Gunnar Andersson
Professor i demografi
Medlemmar
Sofi Ohlsson Wijk
Forskare
Gerda Neyer
Forskare
Glenn Sandström
Docent
