Forskningsprojekt Flyktingar, asylrätt och hälsoutfall

Över 3 miljoner har ansökt om asyl i Europa sedan 2015, och regeringar har kämpat med den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Flera studier har visat att flyktingar, framförallt kvinnor, har sämre hälsa än andra invånare och även nästa generation kan påverkas, då barn till flyktingar har en ökad risk för psykisk sjukdom. Detta mönster kan förklaras dels av pre-migrations-faktorer, som erfarenhet av trauman, och post-migrations­ faktorer, som asylprocessen, tillgång till sjukvård, och socioekonomisk status. Mental ohälsa är extra problematisk för ungdomar, då utsatthet för stress och motgångar under uppväxten är kopplat till hälsoproblem i vuxen ålder (Shonkoff et al., 2012).

Samtidigt saknas studier på vilken typ av asylregler som kan motverka dessa problem, då forskare i mycket liten utsträckning studerat de kausala effekterna av sådana policies. Beslutsfattare saknar därmed konkreta belägg för hur de bäst kan designa asylprocessen för att motverka hälsoproblem.

Det är idealt att studera dessa frågor i Sverige eftersom det finns flera reformer som kan utvärderas med en kvasl-experimentell forskningsdeslgn, flykting-populationen är tillräckligt stor och det finns heltäckande registerdata. Kunskap om vilka faktorer som förbättrar flyktingars hälsa är nödvändigt för att förstå den fulla effekten as asylregler, utveckla policies som skyddar flykttingar och förbättra sjukvårdens förmåga att tillgodose flyktingars specifika behov.