Forskningsprojekt Folkrättens inflytande på FN:s säkerhetsråds dagordning, debatter och beslutsfattande
Forskningsprojektet “Does International Law Matter? The UN Security Council and State Actions” undersöker i vilken grad och hur folkrätt påverkar staters beslutsfattande och faktiska beteende när det gäller våldsanvändning.
Projektets forskningsdesign använder olika metoder: en kombination av traditionell rättsvetenskaplig metod vad avser källor och tolkning, empirisk rättsvetenskap, samt kvantitativ och kvalitativ samhällsvetenskap. Projektet kommer använda existerande dataset för att välja konflikter för vidare granskning, inklusive sådana som varit föremål för debatt och beslut vid säkerhetsrådet, samt fall som ej varit det.
Projektbeskrivning
Bakgrund och syfte
Forskningsprojektet FNs säkerhetsråd har sedan 1945 antagit 2 337 resolutioner. Det råder olika uppfattningar om dessa resolutioner begränsar staters och icke-statliga aktörers agerande i politiska och väpnade konflikter. Vissa akademiker hävdar att folkrätten endast är en komponent i staters maktkamp, utan normativ påverkan och används endast för att tjäna den egna statens intressen. Andra hävdar att internationella normer och institutioner kan påverka och begränsa staters beteende, antingen med anledning av självintresse eller gemensamma värderingar. Projektet syftar till att ge vederhäftiga svar baserade på empiriska studier. Detta sker genom den hittills mest fullständiga analysen av 1) argument använda av stater i FNs säkerhetsråd, 2) enskilda medlemmars röstning i säkerhetsrådet och 3) handling.
Den övergripande frågan är i vilken grad och på vilka sätt folkrätten påverkar staters beslutsfattande och faktiskt beteende vad avser våldsanvändning. Folkrätt som akademisk disciplin vilar ofta på det underförstådda antagandet att internationella normer påverkar staters beteende, men som disciplin erbjuder den få verktyg för att testa detta antagande. På senare tid har dock skett en öppning mot mer empiriska förhållningssätt i folkrätten som akademisk disciplin, vilket innefattar intresse för andra vetenskapliga förhållningssätt.
I statsvetenskap antar den realistiska skolan synsättet att folkrätt endast är ett instrument för staters maktutövning när de finner det lämpligt. Internationella institutioner reflekterar snarare än påverkar internationella förhållanden. Andra skolor, såsom institutionell liberalism eller konstruktivism, vidhåller att institutioner och normer kan påverka och begränsa staters beteende. Detta kan förklaras antingen genom rationellt egenintresse eller gemensamma värderingar om vad som är lämpligt beteende.
Metoder och resultat
Projektets forskningsdesign använder olika metoder: en kombination av traditionell rättsvetenskaplig metod vad avser källor och tolkning, empirisk rättsvetenskap, samt kvantitativ och kvalitativ samhällsvetenskap. Projektet kommer använda existerande dataset (Uppsala Conflict Data Program-UCDP) för att välja konflikter för vidare granskning, inklusive sådana som varit föremål för debatt och beslut vid säkerhetsrådet, samt fall som ej varit det.
Projektet kommer utveckla data i UCDP med uppgifter avseende staters agerande i FNs säkerhetsråd. Detta nya dataset kommer att bli föremål för tre olika former av analys: 1) hur stater resonerar, röstar och agerar i förhållande till givna rättsliga frågor; 2) tidsserieanalys hur enskilda stater förändrar sitt beteende, vilket kan röra flera konflikter; och 3) statssamfundets agerande som kollektiv. Från denna population av konflikter kommer fem konflikter att studeras närmare. På så sätt kan närmare studie ske av rättslig argumentation och eventuella kausala samband. Studien kommer omfatta såväl mellan- som inomstatliga konflikter under perioden 1945-2014.
Projektet förhåller sig till tre olika forskningsområden, varav inget på ett systematiskt sätt har undersökt staters argumentation och röstning i FNs säkerhetsråd och hur detta påverkar deras agerande. Mer specifikt kommer projektet att förhålla sig till:
- Folkrättslig forskning och olika uppfattningar rörande våldsanvändning. Det finns relativt lite forskning om vilken status och hur staters röstförklaringar i samband med omröstningar inför FNs säkerhetsråd ska tolkas.
- FNs säkerhetsråd och politik. I denna del finns luckor avseende hur förhandlingar i säkerhetsrådet sker i förhållande till våldsanvändning.
- Internationella institutioners påverkan på våldsanvändning. Det finns viss forskning om effektiviteten av olika verktyg, t.ex. fredsbevarande styrkor, medling och diplomati men mindre om folkrättens betydelse.
Projektet kommer lämna tre centrala bidrag till forskningsfronten:
- Den kommer erbjuda en systematisk och omfattande analys av hur folkrättsliga normer påverkar staters beteende.
- Den kommer att generera ett nytt, offentligt tillgängligt dataset över hur stater agerar och röstar i FNs säkerhetsråd, vilket i sin tur kommer öka kunskapen om relationen mellan normer och politik.
- Studien kommer vara en del av den bredare och pågående trenden inom rättsvetenskaplig forskning där empiriska och samhällsvetenskapliga metoder ägnas större uppmärksamhet.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Mark Klamberg
Professor
Medlemmar
Per Ahlin
Universitetslektor i Folkrätt
Jonas Tallberg
Professor
Karin Sundström
Forskare
Magnus Lundgren
Docent
