Forskningsprojekt Framgångsrika PISA-berättelser inom EU

Att behärska grundläggande färdigheter kan vara en förutsättning för elever för att kunna utvecklas, för att hitta meningsfulla jobb och för att bli engagerade medborgare. Under 2018 nådde EU inte sitt mål, som var att minska andelen 15-åringar i PISA-studien som definieras som lågpresterande i läsning, matematik och naturvetenskap. Målet var satt till att minska denna andel till mindre än 15 procent till och med 2020.

Även om elevernas prestationer i EU, så som de mäts i PISA, generellt har försämrats under det senaste decenniet, har vissa EU-länder kunnat bryta den generella EU-trenden och förbättra sina resultat. Många av dessa länder har genomfört strukturella utbildningsreformer med bland annat avsikten att öka skolans autonomi, hantera ojämlikheter och stärka lärarutbildningar. Det är därför viktigt att försöka förstå hur vissa reformer kan ha bidragit till att förbättra elevers prestationer i specifika länder och om möjligt identifiera mönster för framgångsrika åtgärder för att uppnå kvalitet och inkludering i EU:s utbildningssystem.

För att analysera vilka faktorer som kan associeras med dessa positiva trender i PISA-resultaten, och vilka reformer som kan ha haft en inverkan på elevernas prestationer, lät DG Education and culture göra en studie Successful PISA Stories in the EU: How Some Member States Have Been Able to Improve Their Performance Over Time. Studien genomfördes av PPMI och EQUALE (University of Liege) med stöd av nationella experter i utvalda länder.

Sverige är ett av de länder som har vänt en vikande trend i prestationsresultat. Efter den försämrade prestationen fram till 2012 har PISA-resultaten förbättrats. Forskargruppen PRIM vid Stockholms universitet stöttade PPMI som nationella experter för Sverige (huvudexpert Samuel Sollerman) genom att samla information om utbildningsutveckling och -policyer och deras inverkan i Sverige.

Hela studierapporten med landsanalys kan laddas ner här.