Forskningsprojekt Från arbetskraftsinvandring till inkludering
Under de senaste decennierna har Sverige upplevt två stora förändringar: en övergång från en industribaserad till en kunskapsintensiv och globaliserad arbetsmarknad, parallellt med en ökad immigration. Studien undersöker vilken roll yrkesutbildningen har spelat och kan spela för inkluderingen i samhället och etablering på arbetsmarknaden av migranter.
Studien undersöker perioden från 1950-talet fram till idag och vill besvara följande frågor:
- Vilka faktorer har format organiseringen av yrkesutbildningen i förhållande till arbetsmarknadens förändrade behov under de olika perioderna?
- Hur har migranter upplevt yrkesutbildningen som ett sätt att etablera sig på så väl arbetsmarknaden som inkludering i det svenska samhället, från 1950- talet till idag?
- Vad kan vi lära oss av tidigare erfarenhet av yrkesutbildningens svar på strukturella förändringar i relation till dagens utmaningar när det gäller arbetsmarknadens utmaningar och inkludering av migranter?
I sammanhanget är det viktigt att påpeka att immigrationen till Sverige inte är ett nytt fenomen utan har historiskt varit nära länkat till den svenska industriella utvecklingen. I framväxten av det mer komplexa samhället har det funnits strukturer för människors väg in i arbetslivet och deltagande i samhället. Olika tider har stått inför olika utmaningar när det gäller gruppers möjligheter till deltagande och yrkesutövning, oavsett klass, etnicitet och medborgarskap. Dessa utmaningar har förändrats i relation till tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden, utbildningssystemets organisering och den ökande ekonomiska globaliseringen.
Centralt för studien är att förstå vad vi kan lära oss av historien när det gäller den roll yrkesutbildningen kan spela i inkluderingen av migranter och andra grupper i samhället och samtidigt svara på snabbt förändrade behov i en globaliserad ekonomi och arbetsmarknad.
Projektnamn: Från arbetskraftsinvandring till inkludering - En studie av yrkesutbildningens utveckling i relation till samhällsförändring och invandring i ett historiskt perspektiv
Projektbeskrivning
Om studien
Projektet består av två delstudier, en historisk dokumentstudie och en intervjustudie,som tidsmässigt spänner över perioden 1950-2020. De två delstudierna gör nedslag i tid 1950-1979, 1980-1999 och 2000-2020.
Den första perioden kännetecknas ökad arbetskraftsinvandring och en växande svensk industrisektor. Den andra perioden präglas av struktur omställningar och en förändrad arbetsmarknad till följd av en ökad teknisk utveckling. Den tredje perioden karaktäriseras av en intensifierad digitalisering och teknikutveckling.
Under 1980 talet till 2020 tar Sverige emot flyktingar både inifrån och utifrån Europa. I den sista perioden ökar takten i digitaliseringen och yrkesutbildningen omorganiserar än en gång. Nya grupper av flyktingar kommer nu framförallt från länder utanför Europa.
Den historiska studien kommer att undersöka:
- hur organisering av yrkesutbildning har förändrats över tid till följd av strukturella förändringar och invandring, samt
- den roll yrkesutbildning har spelat i integrationen av invandrare på arbetsmarknaden från 1950-talet fram till idag.
Intervjustudien fokuserar på:
- invandrare som arbetade inom bilindustri, från 1950 till slutet av 1990-talet, samt
- invandrare som för närvarande arbetar inom denna sektor.
I intervjustudien, liksom den historiska studien, är vi intresserade av hur yrkesutbildning svarat på strukturella förändringar och invandring och hur detta påverkar inkluderingen på arbetsmarknaden och i förlängningen i det svenska samhället.
Metod
Metodologiskt bygger projektet på en kvalitativ ansats där dokument och intervjuer ska belysa studiens forskningsfrågor. Studien kombinerar två metoder: Goffmans ramanlys och ramfaktorteori
- Ramanalys används för att analysera migranters upplevelse av hur deras yrkeskunskaper värderades och erkändes samt vilka möjligheter som gavs för kompetensutveckling
- Ramfaktorteori fokuserar på faktorer utanför skolan, som läroplan, finansiering av utbildningen, politiska mål etc., som påverkar yrkesutbildningens organisering och praktik.
Centralt för hela studien är att förstå vad vi kan lära oss av historien när det gäller den roll yrkesutbildningen kan spela i inkluderingen av migranter och andra grupper i samhället och samtidigt svara på snabbt förändrade behov i en globaliserad ekonomi och arbetsmarknaden.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Lazaro Moreno Herrera
Professor
Medlemmar
Åsa Broberg
Universitetslektor/Studierektor forskarnivå
Ali Osman
Universitetslektor
