Forskningsprojekt Gästfrihetens tvetydighet och den interkulturella integrationen i europeiska gränszoner ca 1000–1350
Att visa gästfrihet under medeltiden kunde skapa tillit mellan värd och gäst – men också undergräva tilliten. Obalansen i status mellan värd och gäst gör gästfriheten till ett dubbelbottnat maktmedel. Hur har gästfriheten uttryckts, och vilken betydelse har den haft i europeiska gränsområden cirka år 1000–1350?
Detta projekt studerar hur gästfrihet har uttryckts och vilken betydelse den haft som medel för interkulturell integration och fientlighet i europeiska gränsområden, ca. 1000–1350.
Den rådande uppfattningen är att gästfrihet, såsom gästabud och generositet gentemot främlingar, alltid har fungerat som ett gynnsamt socialt kitt. En sådan uppfattning menar vi är alltför ensidig. Gästfrihet är i själva verket ett dubbelbottnat maktmedel som etablerar en obalans i status mellan värdar och gäster, och har potential att såväl skapa som undergräva tillit dem emellan.
Projektbeskrivning
Projektet fokuserar på de europeiska områden som expanderade i takt med kristendomens frammarsch, där de interkulturella mötenas oförutsägbarhet var som störst: i koloniserings- och missionstidens nordöstra Europa samt i korstågsområden i Mellanöstern.
I centrum står fyra frågor:
- Hur hanterades och utnyttjades gästfrihetens tvetydighet?
- På vilket sätt påverkade relationer mellan värdar och gäster interkulturell sammanhållning och fientlighet?
- Hur förhandlade man mellan motstridiga kulturella uppfattningar och normer kring gästfrihet?
- Hur förändrades gästfrihetens sociala koder och innebörd i Västeuropa visavi dess gränsområden under denna period?
Bakgrunden till projektet utgörs av tre forskningsfält inom medeltidsstudier: festligheter och gåvoutbyte som styrmedel i förmoderna samhällen, interkulturella möten samt europeiska gränssamhällen.
Teori
Projektets teoretiska utgångspunkter kommer ifrån kulturfilosofisk forskning som hävdar att gästfriheten och dess uttryck bör ses som ett paradexempel på kulturellt tvetydighet – ett tröskelfenomen där vägen till fientlighet mellan värdar och gäster är lika sannolik som den till frändskap – snarare än som ett enkelriktat integrationsmedel. Relationer mellan värdar och gäster fungerade därför som dynamiska, och ofta oförutsägbara, medel för identitets- och statusskapande.
Projektets signifikans och innovationspotential ligger i att det studerar osäkra relationer och identitetsskapande i de naturliga laboratorier av tvetydighet, misstro och konflikt där gästfrihetens integrationsförmåga var som svagast, dvs. i europeiska gränsområden där kristna mötte representanter från andra kulturer och religioner. Vi studerar därför relationer mellan värdar och gäster som ett transkulturellt fenomen.
Metod
Metodologiskt görs analysen utifrån två övergripande uttryck av gästfrihet: rituellt och diskursivt. Genom rituella och sociala praktiker synliggör vi hur historiska aktörer använde sig av och förhandlade mellan motstridiga kulturella uppfattningar av gästfrihet genom konkreta möten, såsom festligheter och gåvoutbyten, antingen för att uppnå fred eller för att dominera och skämma ut sina motståndare. Genom den diskursiva nivån studerar vi på vilket sätt utsagor, metaforer och idéer grundade i gästfrihetens språk bidrog till skapandet av identiteter och självförståelse hos parterna, och i vilken grad de förstärkte eller suddade ut kulturella skillnader dem emellan.
Projektets resultat kommer att presenteras som fallstudier av gästfrihetens tvetydighet i olika kontexter. De specifika studierna kommer bl.a. genom textmining bidra med viktig kartläggning av olika uppfattningar om gästfriheten (hospitalitas) i Västeuropa visavi de två utvalda gränsområdena. Fallstudierna fokuserar även på exempel av osäker gästfrihet såsom möten mellan missionärer, korstågsfararskaror och hedningar i Pommern och Preussen samt bland korstågsfarare och deras muslimska motståndare i Mellanöstern från 1000- till 1350-talet. Material för studierna utgörs framförallt av historiografiska och hagiografiska texter.
Relevans
Projektets samhällsrelevans ligger i att det kommer att bidra med ny kunskap om vilken roll gästfrihet spelade – och kan spela – i multikulturella och polariserade samhällen, särskilt under konfliktfyllda perioder.
