Forskningsprojekt Historiens återkomst?
Framväxten av kalla kriget-analogier och framtiden för relationerna mellan USA och Kina.
Relationen mellan USA och Kina har blivit en av de viktigaste frågorna för global fred och välstånd. Kan Kina växa på ett fredligt sätt, eller är en konflikt mellan USA och Kina oundviklig då maktfördelningen förskjuts? Under de senaste 30 åren har analytiker av internationell politik tittat på maktövergångsteorier och historiska analogier till maktförskjutningar – som Aten och Sparta – för att förstå förhållandet mellan USA och Kina. Nyligen har dock analogin till kalla kriget blivit den som analytikerna litar mest på. Övergången till kalla kriget-analogin är förbryllande. För det första är det inte helt tydligt om den analogin är lämplig. Å ena sidan, om kärnan i det kalla kriget reduceras till konkurrens mellan supermakter, kan det vara en lämplig analogi. Men kalla kriget passar nog inte så bra som jämförelse eftersom Kina – till skillnad från Sovjetunionen – är ett statligt lett kapitalistiskt land som är nära integrerat i världsekonomin, trots den socialistiska retoriken. För det andra, även om externa händelser kan innebära att det krävs en ny förståelse av relationen mellan USA och Kina, är den senaste tidens försämrade relationer mellan länderna helt i linje med vad man kan förvänta sig enligt maktövergångsteorin. Därför är det oklart varför analytikerna skulle byta den dominerande analogin. Syftet med projektet är att förstå förändrade analogier, en varför analogin till det kalla kriget så snabbt har blivit den viktigaste referenspunkten för att förstå relationerna mellan USA och Kina. I projektet undersöks specifikt hur lämplig kalla kriget-analogin är, varför man har slutat referera till maktförskjutningar för att beskriva förhållandet mellan USA och Kina för att istället använda kalla kriget som referens och vilka konsekvenser det har för internationell politik.
Projektbeskrivning
Relationen mellan USA och Kina har blivit en av de viktigaste frågorna för global fred och välstånd. Kan Kina växa på ett fredligt sätt, eller är en konflikt mellan USA och Kina oundviklig då maktfördelningen förskjuts? Under de senaste 30 åren har analytiker av internationell politik tittat på maktövergångsteorier och historiska analogier till maktförskjutningar – som Aten och Sparta – för att förstå förhållandet mellan USA och Kina. Nyligen har dock analogin till kalla kriget blivit den som analytikerna litar mest på.
Övergången till kalla kriget-analogin är förbryllande. För det första är det inte helt tydligt om den analogin är lämplig. Å ena sidan, om kärnan i det kalla kriget reduceras till konkurrens mellan supermakter, kan det vara en lämplig analogi. Men kalla kriget passar nog inte så bra som jämförelse eftersom Kina – till skillnad från Sovjetunionen – är ett statligt lett kapitalistiskt land som är nära integrerat i världsekonomin, trots den socialistiska retoriken. För det andra, även om externa händelser kan innebära att det krävs en ny förståelse av relationen mellan USA och Kina, är den senaste tidens försämrade relationer mellan länderna helt i linje med vad man kan förvänta sig enligt maktövergångsteorin. Därför är det oklart varför analytikerna skulle byta den dominerande analogin. Syftet med projektet är att förstå förändrade analogier, en varför analogin till det kalla kriget så snabbt har blivit den viktigaste referenspunkten för att förstå relationerna mellan USA och Kina. I projektet undersöks specifikt hur lämplig kalla kriget-analogin är, varför man har slutat referera till maktförskjutningar för att beskriva förhållandet mellan USA och Kina för att istället använda kalla kriget som referens och vilka konsekvenser det har för internationell politik.
För att undersöka framväxten av kalla kriget-analogin omfattar projektet tre forskningsfaser. Först undersöks ursprunget och spridningen av kalla kriget-analogin genom analys av tidningar och akademiska artiklar på engelska och kinesiska med hjälp av metoder inom digital humaniora. För det andra, för att bedöma lämpligheten av kalla kriget-analogin, görs det inom ramen för projektet en grundlig jämförelse mellan USA-Kina-relationen och kalla kriget mellan USA och Sovjet, med fyra tematiska fokuspunkter. För det tredje, med utgångspunkt i teorier om användningen av historia, berättelser och känslor när det gäller internationella relationer, diskuteras olika förklaringar till den ändrade analogianvändningen. Förklaringarna undersöks genom en diskursanalys av nya kalla kriget-diskurser samt intervjuer i USA och Kina. Med denna forskningsdesign kommer det att vara möjligt att systematiskt studera lämpligheten och funktionerna i kalla kriget-analogin, såväl som det förbryllande valet av analogi. Inget av detta har undersökts tidigare.
Projektet är avgörande. För det första, om analytikerna tror att de befinner sig mitt i ett nytt kallt krig och agerar därefter är konsekvenserna sannolikt långtgående geopolitiska förändringar som vänder upp och ned på den internationella ordningen efter kalla kriget. Lämpligheten i att använda analogin till det kalla kriget bör därför vara av central betydelse för global fred och välstånd. Att förstå övergången till kalla kriget-analogin är dessutom avgörande eftersom det annars inte går att förstå den förbryllande ändringen av analogi.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Stephanie Christine Winkler
Postdoktor
