Stockholms universitet

Forskningsprojekt Historiska kanoner – ett livscykelperspektiv på ett bärgat maritimt kulturarv

Kanoner är föremål och materialitet med lång livslängd. Både inom och utanför museivärlden har kanoner också länge uppfattats som särskilt intressanta.

Rostig kanon
Foto: Sabine Fenner / Pixabay

Det gäller inte minst bärgade kanoner där fynden ibland har möjliggjort identifierandet av enskilda skepp, fungerat som en källa till kunskap om flottans utrustning och taktiker, eller blivit en del av militära samlingar som framställer nationens ärorika förflutna. Några av dessa kanoner, var och en med sin egen individuella ”kanonhistoria” studeras i detta projekt som är en mindre delstudie av det större forskningsprogrammet.

Projektbeskrivning

Genom att fokusera på ett begränsat antal kanoner som någon gång under sin livscykel varit föremål för stort intresse bland olika aktörer, kommer delprojektet bidra med användbar kunskap om hur det maritima kulturarvet tagit form och använts i Sverige från mitten av 1800-talet och framåt.

Fokus sträcker sig in i 1900-talet och nutid. Samtliga av de bärgningsprojekt som inkluderas har, oavsett bärgningens storlek, varit nära knutna till sin tids mest avancerade teknologiska utrustning; från dykarklocka till sonar, GPS och GPR.
I delprojektet studeras samarbeten, motiv, allianser mellan privata och offentliga aktörer, teknologier och medialiseringar som uppstått – och ibland försvunnit – runt kanonerna.

Studien ingår i det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade forskningsprogrammet "Den glömda flottan – Sveriges 'blåa' kulturarv c:a 1450–1850", vilket är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som kartlägger, dokumenterar och studerar den svenska örlogsflottan. Programmet ges följande översiktliga presentation på RJ:s hemsida:

”Programmet 'Den glömda flottan' avser att kartlägga, dokumentera och beforska det världsunika arkeologiska material som utgörs av de sjunkna skeppen från den seglande svenska örlogsflottan under tiden c:a 1450–1850. Programmet kombinerar fyra ämnesperspektiv: maritim arkeologi, historia, etnologi och kulturarvs¬studier. Det tvärvetenskapliga närmandet kopplar på ett innovativt sätt samman skriftliga källor och arkeologiska fynd med det maritima kulturarvets artefakter. Genom att introducera ett life cycle-perspektiv på ett strategiskt urval av de berörda fartygen studeras dessa under loppet av hela sin livshistoria. För genomförandet drar programmet fördel av den specialiserade forskningsmiljö som skapas i samarbetet mellan Centrum för maritima studier (CEMAS) och Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM)”.

Delprojektet om de ”historiska kanonerna” en del av det större programmets kulturarvsmodul. En central iakttagelse är att kulturarvsprocesser är tätt knutna till samhälleligt priviligierade uppfattningar om vad det är som utgör attraktiv och omistlig kunskap om det förflutna.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Simon Ekström

Professor

Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG)

Publikationer

Nyheter

Mer om projektet

Från och med 2021 bedrivs delprojektet på 20%. Materialinsamlingen pågår och några tidiga resultat och erfarenheter kommer att presenteras på konferenser under 2022.