Forskningsprojekt Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa?
Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? En prospektiv kohortstudie av självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och levnadsvillkor i ung vuxen ålder
Projektet kan generera kunskap av relevans för förebyggande arbete och tidiga insatser. Kunskap om vilka typer av problem, och vilka nivåer av problem, som är tydligast kopplade till ohälsa och levnadsvillkor i ung vuxen ålder är avgörande för att kunna identifiera behov och utforma effektiva insatser för ungdomar.
Projektbeskrivning
Studier har visat på en ökning av självrapporterad psykisk ohälsa bland ungdomar under de senaste decennierna i såväl Sverige som i andra västländer. Det råder dock oklarhet kring vad olika indikatorer på självrapporterad psykisk ohälsa representerar. För att kunna dra slutsatser om betydelsen av psykisk ohälsa bland unga har det hävdats att kunskap om dess effekter på funktion och möjligheter senare i livet är central. För att kunskapen ska vara kliniskt relevant är det även viktigt att förstå de framtida effekterna av olika typer och nivåer av psykisk ohälsa.
Övergripande syfte
Projektet syftar till att studera varaktighet i självrapporterad psykisk ohälsa under sena tonåren (mätt genom enkätdata) och kopplingar till psykiatrisk vård, utbildningsframgång och arbetsmarknadsförankring i ung vuxen ålder (mätt genom uppföljning i register). Data kommer från den svenska kohortstudien Futura01. Kön och socioekonomisk position kommer att beaktas genomgående i projektet.
Det här kommer projektet att bidra till
Projektet kan generera kunskap av relevans för förebyggande arbete och tidiga insatser. Kunskap om vilka typer av problem, och vilka nivåer av problem, som är tydligast kopplade till ohälsa och levnadsvillkor i ung vuxen ålder är avgörande för att kunna identifiera behov och utforma effektiva insatser för ungdomar. Exempelvis kan projektet bidra med kunskap som kan ligga till grund för beslut om huruvida preventionsinsatser ska riktas mot individer med förhöjd symptomnivå (indikerad prevention) eller till grupper med bredare riskfaktorer (selektiv prevention).
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Sara Brolin Låftman
Studierektor/universitetslektor
Medlemmar
Viveca Östberg
Professor
