Forskningsprojekt Hushåll i arbete

Detta projekt syftar till att fördjupa förståelsen av hur genusarbetsdelning har påverkat ekonomisk utveckling. Det görs genom att studera arbetsorganisation i torparhushåll under 1800-talet. Materialet som används består av torparkontrakt, listor över utfört arbete och tryckta handböcker och utredningar. Resultaten kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter, men kommer också att spridas utomakademiskt i dialog med historiskt intresserade ideella krafter. Det finns ett stort intresse för torp och torparsystemet bland till exempel släktforskare, men det finns få akademiska studier som undersöker torparhushållens arbetsorganisation och dess genusrelationer.

Genusarbetsdelning är viktigt på tre sätt som kommer att studeras i detta projekt. För det första behöver kunskapen öka om vilken typ av arbete som män och kvinnor faktiskt utförde historiskt. För det andra är genusarbetsdelningen i hushåll och på arbetsmarknaden del av maktrelationer som får långtgående konsekvenser för jämställdhet i samhället i stort, också idag. Den svenska arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad, och genom historiska studier kan kunskapen öka om vilka mekanismer som påverkar detta. För det tredje var genusarbetsdelning en del av industrialiseringens övergripande förändringar. Utan en förståelse för hur genusarbetsdelning påverkar ekonomisk förändring blir den historiska kunskapen bristfällig.

Torpare var vanligen fattigare än bönder som själva ägde eller arrenderade sin jord. Systemet med torpare innebar att jorden ägdes av en jordägare, som byggde ett torp på sin mark. Till torpet hörde en del jord som torparen kunde använda för eget bruk, men det var mindre jord än vad som krävdes för att försörja en familj. I kontraktet mellan torparen och jordägaren specificerades de arbetsskyldigheter som torparen hade, samt vilken övrig betalning som skulle ges. Utöver de dagsverken som torparen levererade åt jordägaren, ingick torparen också i andra arbetsrelationer. De gjorde extra dagsverken mot betalning, tillverkade produkter för försäljning på marknaden och ingick i den lokala arbetsmarknaden genom att anställa tjänstefolk. Dessa olika  arbetsrelationer reglerades på olika sätt för män och kvinnor, och kan också sägas ingå i olika ekonomiska system. För att förstå den ekonomiska utvecklingen under 1800-talet är det viktigt att förstå hur olika typer av arbetsrelationer samverkade, samt hur dessa påverkade och påverkades av genusrelationer. Därmed utgör torparhushållens arbetsorganisation ett idealt studieobjekt för att förstå hur ekonomisk struktur och genusarbetsdelning påverkade varandra.

För att förstå sambandet mellan genusarbetsdelning, arbetsorganisation och ekonomisk förändring genomförs studien som en jämförelse mellan två olika svenska regioner. I den skånska godsekonomin ägdes mycket av jorden av stora godsägare, och produktionen var inriktad på jordbruk. I Sjuhäradsbygden var gårdarna mindre och den sociala strukturen mer sammanpressad, och produktionen var också inriktad på hantverk och småskalig tillverkning för försäljning. Detta brukar kallas protoindustri och anses i forskningen utgöra ett viktigt förstadium till den industriella omvandlingen. Genom att jämföra torparhushållens arbetsorganisation ur ett genusperspektiv i dessa två regioner, kommer studiens resultat att bidra till att besvara frågan om hur genusarbetsdelning och ekonomisk struktur påverkade varandra under den genomgripande förändringen mot industrialisering. Detta projekt studerar en specifik grupps arbetsrelationer inom olika delar av ekonomin: självförsörjning, tvingande arbete och arbete för marknaden. På så sätt kan också typiskt kvinnliga sysslor som utfördes i hemmet analyseras utifrån dess värdeskapande funktion.
 

Projektansvariga

Carolina Uppenberg

Forskare

Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer

carolina.uppenberg@ekohist.su.se

Se profilsida för Carolina Uppenberg

Konferenspresentationer:

30:e Nordiska historikermötet, 8-11 augusti 2022, Göteborg (30th Congress of Nordic Historians). ”Challenging the domestic – gendered contracts and labour relations in crofters’ households” (tillsammans med Malin Nilsson) i sessionen “More than a space for female labour – the early modern Nordic household revisited”.

Rural History Conference, Uppsala, 20-23 juni 2022, “Challenging the domestic. Understanding the semi-landless household through social reproduction theory” i sessionen  “New theoretical approaches to pre-industrial rural household labour”.

Genusakademiens konferens “Genusforskning idag och imorgon. Stockholms universitets tvärvetenskapliga internkonferens”, Stockholm 28-29 oktober 2021, ”Hushåll i arbete. Genus, arbetsorganisation och ekonomisk omvandling studerat genom 1800-talets torparhushåll”.

Fjortonde svenska ekonomisk-historiska mötet och 2nd Annual Conference of the Scandinavian Society for Economic and Social History, Göteborg 7-9 okt 2021, kortpresentation av projektet i sessionen ”Agrarhistoriskt spår”.

4th European Labour History Network (ELHN) Conference in collaboration with WORCK (Worlds of related coercions in work) Conference 2: “Historicising the Concept of Europe in Global History”, 30 aug-3 sept 2021, Wien, ”Challenging the domestic – gendered contracts and labour relations in crofters’ households” (tillsammans med Malin Nilsson) i sessionen “Women as workers, peasants and property owners in 19th century rural Europe”.

Genushistoriens dag, Historiska institutionen vid Stockholms universitet, 23 oktober 2020, ”Hushåll i arbete. Genus, arbetsorganisation och ekonomisk omvandling studerat genom 1800-talets torparhushåll”.