Forskningsprojekt Högutbildade och internationell mobilitet
Denna forskning handlar om personal inom hälso- och sjukvård som permanent eller för kortare perioder arbetar i andra länder. Vilka erfarenheter och lärdomar har högutbildade av att utöva sitt yrke i olika nationella sammanhang?
Inom ramen för flera länkade projekt undersöks personal inom hälso- och sjukvård och dessas erfarenheter av att vara internationellt mobila. Ett projekt har fokuserat på läkare som födda och utbildade i Polen och som har flyttat till Sverige för att arbeta inom sjukvården. Hur det går till när dessa personer etablerar sig som yrkespersoner inom sjukvården i en ny nationell kontext, ett sammanhang som är både bekant och obekant? Flertalet arbetsuppgifter är likartade, medan regelverk, arbetsformer och arbetsplatskulturer kan vara olika. Ett annat projekt handlade om läkare och forskare inom medicin som är verksamma i Sverige och under kortare eller längre perioder arbetat i andra länder. Vilka lärdomar fick de av att ha varit verksamma utomlands och vilka möjligheter har de haft att tillämpa nytt kunnande vid återkomsten till Sverige? Det senaste projektet handlar om sjuksköterskor som migrerar till Sverige för att arbeta inom hälso- och sjukvården.
Projektbeskrivning
Frågor som rör högutbildades internationella mobilitet har studerats inom fler olika sammanlänkade projekt och i samarbete med flera olika forskare vid Umeå universitet respektive Karolinska institutet. Forskningen har periodvis bedrivets med hjälp av externa medel (från Östersjöstiftelsen respektive Marianne och Markus Wallenbergs stiftelse) och periodvis inom ramen för forskning i tjänsten.
Ett av de externfinansierade (Östersjöstiftelsen) projekten handlade om polska läkare inom svensk hälso- och sjukvård. Medforskare inom detta projekt var etnologen Katarzyna Wolanik Boström, Umeå universitet. Forskningen påbörjades när jag var anställd vid Södertörns högskola och artiklar samt bokkapitel publicerades fortsatt efter att jag anställts vid Stockholms universitet. Detta projekt är en kulturanalytisk yrkesstudie inriktad på att analysera hur det gick till när läkare födda och utbildade i Polen etablerade sig inom hälso- och sjukvården i Sverige. Empirin utgjordes av intervjuer med polska läkare verksamma i Sverige. Intervjuerna analyserades med en kombination av kulturanalys och narrativ analys med fokus på hur samspelet mellan kultur, etnicitet, klass och genus spelar in i etableringen på den svenska arbetsmarknaden. Projektets huvudresultat sammanfattas i bokkapitlet ”Yrkesvardag mellan friktion och integration: polskfödda läkare i Sverige” som finns i antologin Högutbildade migranter i Sverige (2018, red. Maja Povrzanović Frykman & Magnus Öhlander).
Ett annat externfinansierat projekt (Marianne och Markus Wallenbergs stiftelse) drevs tillsammans med etnologerna Katarzyna Wolanik Boström och Helena Pettersson, båda vid Umeå universitet. Inom projektet analyserades internationell mobilitet bland svenska medicinska molekylärbiologer och specialistläkare som återvänder till Sverige efter vistelser utomlands. Huvudsyftet var att studera återvändarnas lärdomar av utlandsvistelser och deras möjligheter att tillämpa nyvunna erfarenheter och kunskaper vid svenska arbetsplatser. Vidare har kartlades motiven till att arbeta utomlands, erfarenheter av vistelsen i ett annat land samt erfarenheter av att återvända till Sverige.
Studien var baserad på 43 intervjuer med tre kategorier professionella inom det medicinska fältet som alla arbetat utomlands under en kortare eller längre tidsperiod. De tre kategorierna var (i) molekylärbiologer, som är beroende av internationell mobilitet för att nå forskningsframgång; (ii) specialistläkare, både praktiserande och forskande, för vilka mobilitet anses berika både forskning och den medicinska praktiken; (iii) samt specialistläkare som arbetat som volontärer för internationella organisationer och fått erfarenhet av effektivt arbete under svåra omständigheter och med små resurser. Av dessa vistades som regel molekylärbiologerna längst tid utomlands, 2-6 år. De som var verksamma inom forskning och/eller kliniskt arbetade i ett annat land i regel i 1-2 år och de som arbetade för hjälporganisationer under några månader. De två förstnämnda grupperna vistades i västländer, oftast engelskspråkiga, och den sistnämnda i fattiga länder eller i katastrofområden.
Några av huvudresultaten kan kort sammanfattas på följande sätt. De kunskaper, erfarenheter och allmänna lärdomar som internationell mobilitet givit, och som återkommer i intervjumaterialet, handlar om:
- Kunskaper om hur publiceringssystem fungerar på en internationell nivå och färdigheter i att skriva och i övrigt kommunicera på engelska.
- Yrkesmässiga internationella sociala nätverk som är till nytta i forskningsarbete och främjar samarbeten.
- Personlig utveckling både professionellt och som privatperson; många framhöll att de fått ett bättre professionellt självförtroende och på ett som de själva menar svårbeskrivbart sätt blivit bättre forskare. Detta måste dock inte hänga ihop med utlandsvistelsen som sådan utan kan också komma av längre erfarenhet att arbeta som forskare.
- Lärdomar som kom av vad vi kallat ”cultural jetlag” vid återkomst till Sverige, det vill säga ett tillfälligt kulturellt främlingskap. Här handlar det om övergripande insikter om Sverige och världen i stort; Sverige som välfärdsstat och fördjupad kännedom om globala ojämlikheter avseende levnadsvillkor, folkhälsa och resurser. Vidare rörde dessa lärdomar yrkeslivet, insikter och kunskaper om andra sätt att organisera och utföra arbetet som ställer det ”svenska sättet” i kontrast och som några av de intervjuade med varierande framgång också ansträngt sig för att implementera i Sverige.
Vidare bekräftar analyserna av projektets intervjuer annan forskning som framhåller att kunskap är kontextberoende och delvis förkroppsligad i meningen att den svår att verbalisera men sitter i kroppen i form av handgrepp och rörelser. Detta gör att kunskaper inte på ett enkelt sätt kan flyttas från en kontext (forskningsteam eller klinik utomlands) till en annan (forskningsteam eller klinik i Sverige). Kunskapsöverföring kräver ett översättningsarbete och en kontext-anpassning som leder till att kunskapen i viss mån transformeras (förändras). Exakt vad denna transformering innebär och vilka eventuella konsekvenser den får har empirin inte givit möjlighet att utforska.
Möjligheterna att implementera nya lärdomar vid återkomsten till Sverige är därtill beroende av den yrkesmässiga positionen vid den arbetsplats en person återvände till. Även detta har konstaterats också i annan forskning. För att tillämpa exempelvis nya metoder krävs en yrkesmässig position som möjliggör detta. Ett återkommande mönster i intervjumaterialet är att de som återvände till kliniskt arbete hade mycket svårare att tillämpa nya lärdomar än vad som var fallet för de som återvände till arbete vid forskningsenhet. Invanda mönster och rutiner är svåra att bryta, särskild vid kliniskt arbete.
Några övergripande iakttagelser av betydelse för internationell mobilitet är följande. (1) Vid arbetsplatser i Sverige saknas en tydlig infrastruktur som innan avfärd kan bistå de som vill arbeta utomlands. Vid kliniker ses det ibland till och med som ett problem att en anställd avser att ta tjänstledigt för att arbeta utomlands. (2) Om återvändares erfarenheter och lärdomar ska tas till vara på bästa sätt krävs någon form av rutiner eller former för att uppmärksamma dessa. (3) För att få ut så mycket som möjligt av en utlandsvistelse krävs mycket noggrann planering, både genom att kontakter skapas i förväg och genom att vad som ska göras på plats planeras i detalj. (4) Även återvändandet till Sverige kräver framförhållning och god planering av den enskilde professionelle för att återkomsten ska vara så smidig som möjligt och för att nya lärdomar ska kunna implementeras. (5) Även om samtliga intervjuade i stort hade mycket goda erfarenheter av att professionellt vistas utomlands finns det problem med att de som återvänder till kliniskt arbete halkar efter i karriären. I detta sammanhang kan utlandsvistelser lyftas som en större merit än vad som i dag tycks vara fallet.
Den nu aktuella forskningen på temat högutbildades internationella mobilitet handlar om sjuksköterskor som flyttar till Sverige för att arbeta inom sjukvården. Här har vi dragit nytta av insikter och kunskaper från tidigare projekt. Förutom vikten av att dokumentera högutbildades migrationserfarenhet handlar detta projekt mer specifikt om möjligheter att omsätta kunskaper och färdigheter i ett annat nationellt hälso- och sjukvårdssammanhang. Även här tar vi fast på den forskning som visat att kunskap är kontextberoende och vid migration behöver en sjuksköterska lära sig förstå nya regelverk, arbetsformer och arbetsplatskulturer för att finna trygghet i sin professionella roll och kunna tillämpa sina yrkeskunskaper. Något som skiljer sjuksköterskeyrket från t.ex. läkaryrket är att den medicinska kompetensen i högre grad kombineras med omvårdnad, sociala förmågor och möjligheter att orientera sig kulturellt. Detta gör att sjuksköterskor är särskilt intressanta för att utforska högutbildades migration och yrkeskunskaps kontextbundenhet. I nuläget söker vi externa medel för denna studie. Vi har gjort en mindre pilotstudie som utgör underlag för en kommande artikel. I detta projekt ingår förutom Magnus Öhlander, umeåetnologerna Katarzyna Wolanik Boström och Jenny Ingridsdotter.
Utöver ovanstående har Öhlander skrivit artiklar om läkare som migrerat till Sverige från länder utanför Europa. Artiklarna är skrivna tillsammans med Linda Sturesson, Terese Stenfors, Per J. Palmgren, Gunnar H. Nilsson vid LIME, Karolinska institutet. Vidare har senare forskning om högutbildade migranter i Sverige sammanfattats i antologin "Högutbildade migranter i Sverige" (2018, red. Maja Povrzanović Frykman & Magnus Öhlander).
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Medlemmar
Katarzyna Wolanik Boström
Helena Pettersson
Jenny Ingridsdotter
Publikationer
Förteckning över publikationer inom projektet
Mer om projektet
Vår forskning på temat högutbildade migranters internationella mobilitet inleddes 2010 och pågår fortsatt. Den hittills externfinansierade forskningsverksamheten är följande:
2014-2016. Marcus & Marianne Wallentbergs Stiftelse. Forskningsprojekt: “What is the use of ’internationalisation’ for transfer of knowledge and professional status? – A case of highly skilled international returners in the medical field”. Projektledare: Magnus Öhlander, övriga ingående forskare: Helena Pettersson & Katarzyna Wolanik Boström.
2010-2012. Östersjöstiftelsen. Forskningsprojekt: “Polish and Swedish doctors in Swedish health care – A study of occupational cultures”. Projektledare: Magnus Öhlander, övriga medverkande forskare: Katarzyna Wolanik Boström