Forskningsprojekt I farstun till folkhemmet. Litterära bostadsskildringar i svenska tidskrifter under 1930-talet.
I ett tvåårigt forskningsprojekt undersöks hur idéer om hemmet, om funktionalism och modernitet skildras i noveller i svenska tidskrifter under 1930-talet. Vad framställs som ett önskvärt hem, och vem ska göra vad där?
Jag undersöker hur den tidiga folkhemsperiodens idéer om hemmet förmedlas, diskuteras och utmanas i tidskriftsnoveller under 1930-talet. Genom Stockholmsutställningen 1930 introducerades funktionalismen på bred front i Sverige, en byggnadsstil som med sin betoning på rationalitet och modernitet som kom att prägla den svenska folkhemsperiodens syn på bostaden. Tidskriftsnoveller har en stark samtidskoppling genom publiceringskontexten, och som en del av projektet vill jag undersöka relationen mellan de skönlitterära texterna och tidskrifternas övriga utsagor om bostäder och hem.
I en första delstudie analyseras novellerna i tidskriften Idun från 1930, en borgerlig men progressiv veckotidning som är uttalat positiv till kvinnors yrkesarbete. Delstudien visar hur skilda idéer om kvinnans roll knyts till olika typer av bostäder i Iduns noveller, exempelvis hur inställningen till den nya funktionalistiska byggnads- och inredningsstilen knyts till generationskonflikt i noveller av Margit Palmær och Elisabeth Kuylenstierna-Wenster. Yngre yrkesarbetande kvinnor har i novellerna lätt att anamma funktionalismen och dess anspråk på rationalitet, vilka för deras äldre släktingar framstår som obegripliga och oförenliga med deras idéer om vad som utgör ett hem. Genus och klass är centrala analytiska aspekter i studien då de avgör vilken bostad någon har tillgång till och vilken roll den förväntas inta där.
Projektet hör hemma inom forskningsfältet rumsliga litteraturstudier och kombinerar litteraturvetenskap, historia, genusteori och arkitekturhistoria. Teoretiskt är utgångspunkten i linje med Henri Lefebvre att byggnader och rum inte kan sägas ha någon statisk eller objektiv innebörd. Det blir därför intressant att se vilka innebörder som tillskrivs till exempel den funktionalistiska bostaden under en viss tidsperiod.
Projektbeskrivning
Avsikten med studien är att belysa hur bostaden skildras, förstås och diskuteras i ett urval svenska tidskrifter under 1930-talet, med fokus på dess skönlitterära material.
Genom Stockholmsutställningen 1930 och debattboken Acceptera (1931) introducerades funktionalismen på bred front i Sverige. Med sin betoning på ljus, rationalitet, och modernitet kom den funktionalistiska arkitekturen prägla den svenska folkhemsperiodens syn på bostaden och den socialdemokratiska visionen för framtiden. En central idé var att människan påverkas av den miljö hon uppehåller sig i, och av detta följde antagandet att en ny typ av goda bostäder kunde förändra både människor och samhälle i önskvärd riktning.
Jag kommer att undersöka hur den tidiga folkhemsperiodens idéer om hemmet förmedlas, diskuteras och utmanas i tidskrifternas noveller. Det ger mig möjlighet att lyfta fram nya aspekter av frågan om hemmet eftersom skönlitteraturen omfattar allt från det konkret vardagliga till komplexa och nyanserade gestaltningar av existentiella frågor. Tidskriftsnoveller har valts som material eftersom de har en stark samtidskoppling genom publiceringskontexten, och jag som en del av projektet vill undersöka relationen mellan de skönlitterära texterna och tidskrifternas övriga utsagor om bostäder och hem.
I en första delstudie analyseras novellerna i tidskriften Idun från 1930. Veckotidningen Idun (1887–1963) riktar sig främst till borgerliga kvinnor och tog tidigt ställning för kvinnlig rösträtt och kvinnors yrkesarbete. Delstudien visar hur skilda idéer om kvinnans roll knyts till olika typer av bostäder, exempelvis hur inställningen till den nya funktionalistiska byggnads- och inredningsstilen knyts till generationskonflikt i noveller av Margit Palmær och Elisabeth Kuylenstierna-Wenster. Yngre yrkesarbetande kvinnor har i novellerna lätt att anamma funktionalismen och dess anspråk på rationalitet, vilka för deras äldre släktingar framstår som obegripliga och oförenliga med deras idéer om vad som utgör ett hem.
Genus och klass är centrala analytiska aspekter då de är avgörande för vilken bostad någon har tillgång till och vilken roll den förväntas inta där.
Projektet hör hemma inom forskningsfältet rumsliga litteraturstudier (spatial literary studies) och kombinerar litteraturvetenskap, historia, genusteori och arkitekturhistoria. Teoretiskt är utgångspunkten i linje med Henri Lefebvre att byggnader och rum inte kan sägas ha någon statisk, självklar eller objektiv innebörd. Redan i avhandlingen Ta sig hem: skönlitterära skildringar av kvinnan och hemmet från tidigt 1900-tal analyserade jag skönlitteratur med en rumsteoretisk begreppsapparat. Även i mitt postdok-projekt ta fasta på texters konkreta beskrivningar av bostäder, och analysera de värdeomdömen, normer och drömmar som knyts till hemmet. I avhandlingen analyserade jag ett fåtal romaner, och när jag nu fokuserar på tidskrifter får jag möjlighet att behandla ett större antal skönlitterära texter av olika författare. Jag kan därigenom ge en bredare bild av hur litteraturen samspelar med samhällsdebatten.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Sara Pärsson
Postdoktor
