Forskningsprojekt Problem med skolnärvaro i ett internationellt jämförande perspektiv
Syftet med studien är att undersöka nationella, organisatoriska och individuella dimensioner relaterade till 15-17-åriga ungdomars skolfrånvaro i Sverige, Storbritannien, Tyskland och Japan. Länderna har valts utifrån sina olika välfärds- och skolsystem.
Projektet bygger på tre konsekutiva och parallellt genomförda studier och analyserar skolfrånvaro på nationell, organisatorisk och individnivå:
- Hur kan nationell och internationell jämförande statistik bidra till vår förståelse av ungdomars frånvaro i skolan i Sverige, Storbritannien, Tyskland och Japan?
- Vad kan vi lära oss om icke-närvaro och förebyggande åtgärder genom yrkesverksamma i skolan och inom elevhälsan i respektive länder?
- Hur kan vi förstå situationen för ungdomarna som tillhör vissa riskgrupper och deras perspektiv på skolgång och (möjligtvis avsaknad på) socialt stöd i de respektive länderna?
Seminarium 15 januari 2024
Nyligen publicerades ett specialnummer av tidskriften European Education med titeln "Comparative perspectives on school attendance, absenteeism, and preventive measures in Europe and beyond". För att uppmärksamma detta anordnades ett Zoom-seminarium om skolnärvaro, frånvaro och förebyggande åtgärder.
Projektbeskrivning
Projektet kombinerar inkludering som ett normativt synsätt med intersektionalitet som ett teoretiskt och analytiskt perspektiv. Intersektioner mellan genus, migration och social bakgrund och andra dimensioner som sexualitet eller regional hemvist är relevanta i hur ungdomar skapar sin vardag. Projektet tillämpar en mixed metods design och kombinerar kvantitativ analys av storskaliga data på nationell nivå med kvalitativa fallstudier på organisations- och individnivå.
Den obligatoriska skolan och rätten till utbildning är generella drag i moderna välfärdsstater, men ett överskuggande problem är många elevers icke-närvaro. Frånvaro i skolan har blivit ett vanligt tema i media efter den nyligen genomförda offentliga utredningen (SOU 2016: 94). Detta område, som bara fått begränsad uppmärksamhet i Sverige har varit mer i fokus i många länder som t.ex. England eller Tyskland. I Japan har skolvägran problematiserats sedan 1980-talet. Även om intresset är stort idag så finns mycket lite forskning tillgänglig för Sverige. Att klara av skolan är viktigt i relation till kunskapsutveckling, men också för social inkludering och framtida möjligheter till deltagande i samhället och på arbetsmarknaden.
I projektet genomförs tre studier som bygger på och komplimenterar varandra. Första studien analyserar data från PISA samt nationell och internationell statistik i ett jämförande perspektiv. Studie 2 bygger på fokusgrupper och individuella intervjuer med aktörer från olika stödsystem i och kring skolan, såsom skolledare, lärare och elevhälsa (inklusive skolsocialarbetare, skolpsykologer och specialpedagoger). Beroende på sammanhang tas också aktörer i fristående skolor och icke-statliga organisationer med.
Studie 2 fokuserar på organisationen och hur stödsystemen kan struktureras (från nationell till regional och lokal nivå), hur det praktiseras (både internt i skolan och externt via kontakter med sociala tjänster mm) och vilka perspektiv yrkesverksamma kan bidra med om förebyggande strategier när det gäller skolfrånvaro. Vi är särskilt intresserade av att förstå och jämföra hur detta kan skilja sig i mellan olika länder.
Den tredje studien fokuserar på individen och hur vi kan förstå situationen för ungdomar som tillhör riskgrupper i de fyra länderna. Vi ska följa upp resultat från studierna 1 och 2 för att välja ut och intervjua ungdomar från olika riskgrupper. Vi förväntar oss konvergerande, men också delvis divergerande mönster om riskgrupper i länderna. Detta ska analyseras i förhållande till de specifika skolsystemen. Den åldersgrupp som valts för studien är 15 till 17-åringar. Att studera skolfrånvaro utifrån ungdomars perspektiv ska förhoppningsvis bidra till att ge nya viktiga kunskaper i det överlappande fältet mellan välfärds- och skolsystem med fokus på barn och ungdomar. Studierna 1 och 2 kan förstås som förberedande för Studie 3. Resultat presenteras för varje studie enskilt men det slutgiltiga målet är att kombinera resultaten från alla tre studier för att bidra till förståelse för fenomenet skolfrånvaro bland 15–17-åriga ungdomar i Sverige, Storbritannien, Tyskland och Japan i ett internationellt jämförande perspektiv.
Det finns få studier på skolfrånvaro i ett internationellt jämförande perspektiv. Projektet kommer att bidra till förståelsen av skoldeltagande genom ett internationellt perspektiv som kan bidra till att förstå situationen in svenska skolor. Den intersektionella analysen bidrar till en reflekterande förståelse av de komplexa frågorna kring skolfrånvaro.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Susanne Kreitz-Sandberg
Universitetslektor
Medlemmar
Åsa Backlund
Universitetslektor
Joakim Isaksson
Universitetslektor, docent
Ulf Fredriksson
Universitetslektor
Malin Gren Landell
Gästforskare
Maria Rasmusson
Universitetslektor / Associate professor
