Forskningsprojekt Klassrummet som arena för literacyutveckling

Detta är ett läsprojekt i årskurs 7 i en svensk grundskola med språklig och kulturell diversitet som genomfördes läsåret 2018-19. Syftet är att beskriva hur lekfulla, multimodala aktiviteter och litteraturundervisning med "kroppslighet" som utgångspunkt kan designas, samt att undersöka hur elevers förståelse för och engagemang i den lästa texten kan representeras inom ramen för ett sådant "kroppsligt perspektiv" (Hedman m.fl., kommande). Teoretiskt bygger studien på en New literacy-tradition (Barton 2007; Heath1983) och ett multimodalt perspektiv (Jewitt 2006), men också på Langers (2011) teori om föreställningsvärldar samt på teorier om läsning och kroppsligt meningsskapande (Elam & Widhe 2015; Fatheddine 2015).

Processorienterat projekt

Forskningsprojektet var processorienterat - vi planerade och implementerade ett antal undervisningsaktiviteter och växlade således mellan rollerna som deltagare och observatörer. Målet med aktiviteterna, som hade utgångspunkt i en deckare som lästes i helklass, var att genom estetiska metoder hjälpa eleverna konkretisera läsningen. Här inkluderades även kroppsliga aktiviteter.

Deckaren utspelar sig i skolans geografiska närområde, och i arbetet med att förutspå och visualisera vad som kunde tänkas hända i berättelsen användes artefakter som symboliserade aspekter av brottet i boken. Eleverna skapade också en "polisvägg" då de agerade detektiver och granskade ledtrådar i berättelsen. De här aktiviteterna uppmuntrade eleverna till olika läsarter - de engagerade sig i referenspunktstänkande och de utforskade möjlighetshorisonter (jrf. Langer, 2017). Slutligen skrev eleverna en analys av deckaren.

Det etnografiska materialet (fotografier, fältanteckningar, inspelningar etc.) liksom elevernas texter visar att läsningen genom aktiviteterna konkretiserades och möjliggjorde elevernas djupare förståelse av deckaren. Flera elever visade engagemang, bland dem "icke-läsare" (Hedman m.fl., kommande). Resultaten visar således att läsning i relation till kroppslighet, det vill säga fysiska och multimodala aktiviteter, kan stödja och engagera elevers förståelse av litterär text (jfr. Elam & Widhe, 2015).

Referenser

     Barton, David. (2007). Literacy: An introduction to the ecology of written language (2:a uppl.). Malden, MA: Blackwell.
     Elam, K. & Widhe, O. (2015). Läslust och litterär förståelse ur ett kroppsligt perspektiv. M. Tengberg & C. Olin-Scheller (Red.), Svensk forskning om läsning och läsundervisning. Malmö: Gleerup.
     Fatheddine, D (2018). Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på litteraturundervisning. (diss) Karlstad: Karlstads universitet.
     Heath, Shirley (1983). Ways with words: Langue, life and work in communities and classrooms. Cambridge: Cambridge University Press.
     Jewitt, C. (2006). Technology, literacy and learning: A multimodal approach. London & New York: Routledge.
     Langer, J.A. (2011). Envisioning knowledge: building literacy in the academic disciplines. New York: Teachers College Press.
     Langer, Judith (2017). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. (Andra upplagan). Göteborg: Daidalos.