Grupper i sociala medier har blivit en viktig social kontext där identitetsformering sker i ett offentligt samtal. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som betonar deltagande i praktiker som ett sätt för individer att lära, utvecklas och formera identiteter, samt Goffmans dramaturgiska perspektiv där identiteter förstås som presentationer i ständigt pågående interaktioner människor emellan.

Metod

Netnografi som kvalitativa angreppssätt utgör en viktig metodologisk utgångspunkt för att studera Facebook-grupper som praktiker. Avhandlingens övergripande syfte var att bidra med kunskap om hur kollektiv identitetsformering tar form inom grupper i sociala medier där samhällsfrågor diskuteras.

Specifikt har kollektiv identitetsformering studerats i tre Facebookgrupper med olika inriktningar. Studiens tre forskningsfrågor har besvarats i avhandlingens tre resultatkapitel.

I kapitel 6 besvaras den första forskningsfrågan: Vilka möjligheter och begränsningar för interaktion erbjuder Facebookgrupper där samhällsfrågor diskuteras?

I kapitel 7 besvaras den andra forskningsfrågan: Vilka typer av interaktion tar form i diskussionstrådar i sådana Facebookgrupper.

Avslutningsvis besvaras i kapitel 8 den tredje forskningsfrågan: Hur formeras kollektiva identiteter genom den interaktion som tar form i diskussionstrådar.

Resultat

Resultatet visar hur interaktionen i Facebookgrupperna möjliggörs och begränsas av såväl plattformens tekniska förutsättningar som de sociala villkor, normer och regler som under den tid studien genomförts ramar in dessa praktiker. Med hjälp av en tillämpning av samtalsanalys har det varit möjligt att urskilja tre typer av interaktion i grupperna, interaktion som präglas av: motstånd, medhåll och nyansering.

Utifrån dessa tre typer av interaktioner framträder tre olika typer av samhörighet, tre kollektiva identiteter:

• Den första typen av kollektiv identitet formeras genom interaktion som manifesterar ett gemensamt avståndstagande mot något/någon.
• Den andra typen av kollektiv identitet formeras genom interaktion som manifesterar ett gemensamt förespråkande av något och/eller hyllande av någon.
• Den tredje typen av kollektiv identitet slutligen, formeras genom gemensam strävan efter att reflektera över, förhandla och nyansera förståelsen av något/någon.

Ur detta övergripande resultat lyfts två aspekter fram i diskussionen: Interaktion i sociala medier och kollektiv identitetsformering som lärande.

Projektansvariga

Medlemmar

Matilda Wiklund, huvudhandledare

Institutionen för pedagogik och didaktik

Läs mer om Matilda Wiklund, huvudhandledare