Forskningsprojekt Konsekvenser av distansarbete i samband med COVID-19 för livsbalans, arbetskvalitet och hälsa
Under 2020 förändrades många svenska arbetstagares vardag drastiskt till följd av rekommendationer om distansarbete, arbete hemifrån via teknikstöd, för att minska smittspridningen av COVID-19; under ett fåtal veckor ökade distansarbetet med hela 400%. Många som övergick till distansarbete hade ingen eller bara begränsad erfarenhet av detta arbetssätt.
Tidigare forskning har kopplat frivilligt distansarbete till bättre livsbalans, men även till längre arbetstid, uppluckrade gränser mellan arbete och privatliv, ökad stress och sömnproblem. I dagsläget råder kunskapsbrist, särskilt i svensk kontext, huruvida dessa tidigare forskningsresultat gäller även för de extraordinära förhållanden som obligatoriskt distansarbete på heltid innebar under COVID-19 pandemin. Projektet avser att undersöka, utifrån både kvantitativt och kvalitativt perspektiv, vilka arbetstagare som främjats/missgynnats av distansarbete i termer av livsbalans, arbetskvalitet, samt hälsa; faktorer som förvärrat/mildrat effekterna av distansarbete och bakomliggande orsaksmekanismer.
Projektbeskrivning
Redan före COVID-19 pandemin har effekter av distansarbete på olika områden inom arbets- och privatliv undersökts. Dessa studier har påvisat ett antal såväl negativa som positiva konsekvenser med distansarbete för individer, organisationer och samhälle. Villkoren för distansarbete under och efter COVID-19 är dock inte jämförbara med dem som setts under tidigare omständigheter.
Bland annat var övergången till distansarbete på heltid otroligt snabb, täckte ett brett spektrum av arbetstagare och var varken väl förberedd eller frivillig. Följaktligen kan tidigare kunskaper inte direkt tillämpas på de exceptionella och utmanande förhållanden som gällde för distansarbete under och efter COVID-19-pandemin. Hittills har mycket begränsad forskning undersökt effekterna av obligatoriskt distansarbete på olika områden inom arbets- och privatliv. Den forskning som finns kommer främst från andra länder än Sverige.
Projektet avser att undersöka, utifrån både kvantitativt och kvalitativt perspektiv, vilka arbetstagare som främjats/missgynnats av distansarbete i termer av livsbalans, arbetskvalitet, samt hälsa; faktorer som förvärrat/mildrat effekterna av distansarbete och bakomliggande orsaksmekanismer.
Specifika forskningsfrågor är:
- Vilka arbetstagare gynnas/missgynnas av distansarbete?
- Är distansarbete positivt eller negativt förknippat med arbetskvalitet? Vilka faktorer förmedlar och/eller påverkar sambandet?
- Hur påverkar distansarbete fysisk och mental hälsa? Vilka faktorer förmedlar och/eller påverkar sambandet?
- Vilka personliga erfarenheter, strategier och preferenser gällande gränserna mellan arbete och privatliv har arbetstagare som distansarbetat under COVID-19 pandemin?
Projektet har stor vetenskaplig och praktisk relevans eftersom det ökar kunskapen om distansarbetets positiva och negativa konsekvenser för arbetsliv, privatliv och hälsa inom och över olika grupper av arbetstagare. Projektet kommer därmed ge ny och värdefull kunskap om såväl risk- som friskfaktorer kopplat till distansarbete och i förlängningen stödja arbetsgivare och beslutsfattare i implementeringen av policys som stödjer arbetstagares balans mellan arbete och privatliv, samt arbetskvalitet och hälsa.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Paraskevi Peristera
Forskare, docent
Medlemmar
Christine Bergljottsdotter
Universitetslektor, docent
Constanze Leineweber
Universitetslektor, forskare, docent
