Forskningsprojekt Kvarboendet – från politik till praktik

Under de senaste decennierna har det skett en drastisk minskning av antalet platser i särskilt boende för äldre personer (SÄBO). Från början av 2000-talet fram till idag har närmare 40 procent av platserna försvunnit. Denna utveckling är främst driven av besparingsskäl, men även av en uttalad kvarboendepolitik. Allt färre SÄBO-platser har medfört att mycket sköra äldre personer numera bor och får sin vård och omsorg i det egna hemmet. Att vården har ”flyttat hem” har inneburit att familj och anhöriga får ta ett större ansvar.

Det övergripande syftet med projektet är att studera hur den kraftiga minskningen av äldreboendeplatser har påverkat äldre personer och deras anhöriga. Följande forskningsfrågor kommer att undersökas: 

1. Vilka är idéerna, motiven och drivkrafterna bakom den svenska kvarboendepolitiken? 
2. Hur har boendetiderna förändrats på SÄBO? Hur har ”behovströskeln” för att bli beviljad en plats på SÄBO förändrats över tid? 
3. Hur motiveras avslag på ansökan till SÄBO? Hur fungerar vården och omsorgen för dem som har fått avslag på sin ansökan, enligt de äldre själva och deras anhöriga?

Det finns ingen officiell statistik över avslag på SÄBO. Genom att använda nya data från det sociala dokumentationssystemet i Stockholms kommun har vi möjlighet att följa personer som fått avslag på ansökan om plats på SÄBO – en ”kärngrupp” av äldre personer som är kvarboende mot sin vilja. Genom att kombinera data från det sociala dokumentationssystemet med intervjuer med hemmaboende äldre personer och deras anhöriga kommer vi att kunna studera kvarboendets konsekvenser ur flera olika perspektiv. 

Projektet kommer att öka kunskapen om konsekvenserna av de omvälvande förändringar som har skett inom svensk äldreomsorg under de senaste decennierna: vad de har betytt för de äldre, deras anhöriga och ur ett samhällsperspektiv.