Forskningsprojekt Läsmetoder under lupp - konstruktion av läsförståelse i ämnesspecifika läspraktiker

De senaste åren har elevers läsande fått stor uppmärksamhet, bland annat eftersom stora läsundersökningar visar att svenska elevers läsförmåga generellt har försämrats. Detta är problematiskt då elever under sin skoltid förväntas kunna läsa alltmer utmanande och ämnesspecifika texter. För att bemöta de låga läsresultaten har flera satsningar gjorts för att stärka elevers läsande, exempelvis inom Läslyftet som initierats av regeringen. Enskilda skolor har också satsat på olika metoder för läsutvecklande arbete som exempelvis läspedagogiken Reading to Learn, R2L.

För att skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund är det viktigt att de metoder som används är väl undersökta. Så är inte alltid fallet. Ofta fokuseras antingen strukturen, alltså hur undervisningen organiseras när metoden används, eller individen, som exempelvis i effektstudier som vill mäta vilken effekt en metod får på enskilda elever. Mer sällan undersöks aspekter av det innehåll som sätts i förgrund genom metoden. Än mer sällan belyses alla dessa tre delar tillsammans. Här finns alltså ett behov av att vidga sättet att synliggöra och förstå vilka förutsättningar för ämnesspecifik läsförståelse och läsutveckling som skapas med skilda metoder och arbetssätt. Genom att studera de tre delarna i den så kallade didaktiska triangeln: lärarens didaktiska val (hur), det innehåll som skapas i undervisningsstrukturerna (vad) och vad konsekvenserna blir för eleven (vem), blir detta möjligt.

Projektets mål

Ett första mål med projektet är därför att utveckla en modell för att analysera strukturella, innehållsliga och individuella aspekter av läspraktiker. Denna sammanlänkning av hur, vad och vem möjliggör ett brett sätt att diskutera läsande enligt olika undervisningssätt.

Ett andra mål är att använda modellen för analys av specifika läspraktiker. Här analyseras arbete i samhällsorienterande ämnen i årskurs 5 och 8 enligt 1), R2L 2) arbete enligt SO-modulen i Läslyftet respektive 3) arbete utan någon specifikt uttalad modell. R2L och Läslyftet lämpar sig väl för projektets syften då de riktar sig till alla ämnen och stadier, och förutom läsande även innefattar hur skrivande och samtalande används för att främja språkutvecklingen. Det är också lässtöttande initiativ som har fått stor spridning i Sverige, men där få oberoende studier finns. Undervisningen följs under ett läsår med fokus på ett arbetsområde i varje klass och dokumenteras genom inspelade klassrumsobservationer samt insamling av lästa och skrivna texter. För- och eftertest av läsförståelse genomförs liksom intervjuer med eleverna.

Teoretiska perspektiv

Receptionsteori utgör i studien det teoretiska perspektivet för att beskriva mötet mellan elever och innehåll i ämnestexter. Analysbegreppet textrörlighet, med receptionsteoretisk grund, används för att synliggöra vilka dimensioner av texter deltagare talar om och vilket läsförståelseinnehåll som skapas. Vidare analyseras huvuddimensioner av undervisningsinnehåll som skapas i de strukturer som identifieras.

Systemisk-funktionell lingvistik, SFL, utgör ytterligare ett teoretiskt perspektiv. Där ses språket som ett system där språket möjliggör olika val för att uttrycka mening. SFL är en gedigen teoriram som erbjuder många språkliga analysverktyg, både för att synliggöra undervisningsstrukturer och för att analysera textinnehåll och hur det uttrycks i klassrumsinteraktion och i elevtexter. Begreppet dialogicitet används för att diskutera vilka erbjudanden om deltagande som ges och tas i undervisningen.

Projektet avser således att bidra med ny kunskap om hur konsekvenser av olika sätt att organisera och genomföra undervisning kan diskuteras när det gäller elevers ämnesspecifika läsförståelse och läsutveckling. Vidare bidrar projektet med ny kunskap inom ett, i ett svenskt sammanhang, outforskat område, nämligen förutsättningar för elevers läsande i de samhällsorienterande ämnena i R2L-klassrum respektive i undervisning enligt Läslyftet.