Forskningsprojekt Långsiktiga kausala effekter av gymnasieutbildning

Ett vanligt antagande är t.ex. att generella kunskaper (språk, matematik, samhällskunskap) förbättrar den kognitiva förmågan till inlärning jämfört med yrkekunskaper, eller att matematiskt inriktade ämnen gynnar inlärning i högre grad än andra ämnen.

Det kan tyckas märkligt, men det finns bara ett par publicerade studier som undersökt utbildningsinnehållets betydelse på lång sikt (för inkomster). Detta beror i huvudsak på att det inte finns lämpliga data för den typen av undersökningar. Utbildningspolitiska argument för och emot betoning på olika utbildningsinnehåll baseras i stället på teorier, hypoteser och antaganden som inte prövats i empiriska studier. En brist på samsyn har bidragit till stora skillnader mellan olika länder, både i fråga om graden av fokus på olika inriktningar och vid vilken ålder skolelever väljer/delas in. Empiriska resultat som förbättrar vår teoretiska förståelse för hur utbildningsinnehåll påverkar olika utfall skulle därför kunna ge värdefulla riktlinjer för utbildningspolitikens utformning i många sinsemellan olika länder.

Vi använder data med unika kvaliteter som sammanställts i ett pågående projekt. Dessa registerdata innehåller 1,5 miljoner ansökningar till gymnasiet 1971-1991. En stor fördel är att vi kan jämföra individer som har betyg precis runt antagningsgränserna till olika program. Att utnyttja gränsvärden är en väl etablerad metod för att skapa slumpmässighet, så att individer i program med olika utbildningsinnehåll endast uppvisar små skillnader i fråga om motivation, familjebakgrund m.m. Med hjälp av denna slumpmässighet kan man undersöka kausala effekter (A påverkar B) snarare än korrelationer (A och B samvarierar). Den distinktionen är helt central för att kunna dra slutsatser om kausalitet, men den är samtidigt unik, även internationellt, när det gäller just utbildningsinnehåll på gymnasienivå. Projektets syfte är att studera tre övergripande hypoteser:

1) Påverkar utbildning deltagande i allmänna val?

2) Påverkar utbildning hälsa?

3) Påverkar familjemedlemmars utbildning individens utbildningsval?

Tidigare studier har visat att röstdeltagande är starkt korrelerat med mängden generella ämnen i kursplanen, och att hälsa är starkt korrelerat med yrkesval, vilket för stora grupper bestäms i samband med gymnasievalet. När det gäller social rörlighet har ett fåtal studier visat att korrelationer i yrkesval mellan föräldrar och barn är betydligt starkare än de som observerats i termer av skolår.

Studier av kausala effekter saknas dock. De tre delprojekten utgör därför väsentliga bidrag till forskningen. Eftersom det idag råder stora skillnader mellan olika utbildningssystem kan även små förskjutningar i vår förståelse ha stor betydelse för utformningen av utbildningspolitiken i olika länder.