Forskningsprojekt Lokala förutsättningar för skolframgång bland nyanlända elever
Hur kan mottagandet av nyanlända unga i olika kommuner organiseras framgångsrikt för att ge bättre möjligheter för dem att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan? Det är huvudfrågan som forskarna i projektet vill söka svar på.
Under perioden 2014-2017 anlände ett ovanligt stort antal flyktingar till Sverige. Det senaste året har en liknande utveckling skett till följd av kriget i Ukraina. Den politiska ambitionen är att fördela de nyanlända jämnt över landet, vilket har inneburit att fler glesbefolkade kommuner fått, och framöver kommer att ta emot fler nyanlända än tidigare.
Den som anländer till Sverige möter även en komplex mottagningsstruktur bestående av verksamheter inom alla samhällssektorer. Olika kommuner skiljer sig åt, både vad gäller utbud av skolor och hur utbildningen är organiserad och genomförs, vilket i sig kan leda till inkluderade eller exkluderande utbildningserfarenheter för eleverna.
Syftet med den här studien är att utforska hur mottagande av nyanlända elever skiljer sig åt mellan glesbygd och storstad samt hur mottagandet kan organiseras framgångsrikt inom ramen för lokal utbildningspolitik. Projektet ska även undersöka hur utbildningens utformning och genomförande, i kommuner med olika förutsättningar, kan utgöra en god grund för en övergång mellan grund- och gymnasieskolan.
Projektbeskrivning
Syfte
Syftet med denna studie är att utforska relationen mellan lokal utbildningspolicy och utbildningsutfall bland nyanlända elever i såväl landsbygd som storstäder. Studien ska undersöka hur mottagandet av nyanlända elever skiljer sig åt mellan glesbygd och storstad samt hur en lokal utbildningspolitik kan utformas för att fler nyanlända elever kan klara övergången till gymnasieskolan. Genom sin bredd och sin blandade metodologi ämnar projektet att bidra med kunskap kring ojämlikheter i utbildningssystemet men även bidra till aktuella akademiska debattområden.
De empiriska forskningsfrågorna är
- Hur skiljer sig nyanländas skolresultat och utbildningsövergångar mellan olika typer av kommuner i Sverige?
- Hur korresponderar nyanländas utbildningserfarenheter och utbildningsframgångar med deras tidigare och samtida aspirationer
- Hur skiljer sig kommunal skolpolicy, möjligheter till skolval och policy kring skolsegregation mellan dessa kommuner?
- Vilka praktiker karaktäriserar skolor där nyanlända har högre grad av utbildningsframgång och utbildningsövergångar i dessa kommuner?
Metod
Projektet undersöker betyg från grundskolan och övergång till gymnasieskolan med hjälp av longitudinell registerdata bland nyanlända elever som anlände vid tolvårsåldern mellan åren 2014–2016. Via en enkät samlar vi även in data kring dessa nyanlända elevers utbildningsaspirationer och erfarenheter.
Med hjälp av studiens statistiska data identifieras fyra strukturellt likvärdiga fallstudier olika geografiska kontexter där nyanlända elevers utbildningsutfall ligger över genomsnittet efter att ha kontrollerat för relevanta variabler. Inom dessa fyra fallstudier bygger vi på ett policy enactment perspektiv och analyserar lokala policydokument och intervjuer med lokala företrädare såsom kommuntjänstemän, politiker, skolledare och lärare undersöker vi hur policyinitiativ verkställs i praktiken och hur det kan påverka nyanlända elevers utbildningsutfall.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Eric Larsson
Universitetslektor
Medlemmar
Anna Ambrose
Projektforskare
