Forskningsprojekt Luktfunktion, kognitivt åldrande och demens
Med en åldrande befolkning ökar antalet personer som riskerar att utveckla demens och Alzheimers sjukdom. Denna utveckling för med sig ett behov av pålitliga, kostnadseffektiva, lättadministrerade screeningtest för att identifiera personer med hög risk att utveckla demens i ett tidigt stadium, när interventioner har störst effekt.
På senare år har test som mäter luktfunktion visat lovande resultat inom detta område. Innan man kan rekommendera klinisk användning av dessa test, i syfte att upptäcka personer i riskzonen för demens, behövs emellertid bättre forskningsunderlag, från såväl populationsbaserad som klinisk forskning.
De flesta luktfunktionstest är inte enbart beroende av personers förmåga att uppfatta lukten, utan också av intakta hjärnregioner som krävs för att processa luktinformation (t.ex. hippocampus). Samma hjärnregioner är involverade i en rad kognitiva förmågor (t.ex. episodiskt minne) och är tidigt drabbade i samband med demens (särskilt Alzheimers sjukdom). Syftet med de planerade studierna är att förbättra kunskapsläget gällande sambandet mellan försämrat luktsinne, kognitivt åldrande och demens. Vidare syftar de till att utvärdera vad olika mått på luktnedsättning kan addera när det gäller att förutsäga framtida demens och kognitiv nedsättning.
Projektbeskrivning
Detta forskningsprogram kommer att bidra med ny och fördjupad kunskap inom 4 huvudområden:
- luktfunktion som en markör för framtida demens och kognitiv nedsättning,
- sambandet mellan luktnedgång och kognitiv nedgång i åldrandet,
- bakomliggande mekanismer till luktnedsättning och försämring, samt
- klinisk tillämpning av luktfunktionstest.
Vi kommer att jämföra olika markörer för luktnedsättning med avseende på deras förmåga att förutsäga framtida demens. Vidare kommer vi att jämföra med andra, mer etablerade prekliniska markörer, t.ex. verbala episodiska minnestest. Vi kommer även att undersöka hur luktnedgång i åldrandet förhåller sig till nedgång i olika kognitiva förmågor.
För de personer som genomgått en magnetröntgen kommer vi att kartlägga vilka underliggande mekanismer som bidrar till luktnedgång respektive bibehållen luktfunktion i åldrandet. Med hjälp av data insamlade på en minnesklinik så kommer vi få utvidgad information om hur luktfunktion förhåller sig till olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom samt hur användandet av luktfunktionstest i ett kliniskt sammanhang kan förbättra tidig upptäckt av demens.
Vi kommer att använda data från en longitudinell populations-baserad studie, Swedish National Study on Aging and Care-Kungholmen (SNAC-K), I denna studie har det gjorts upprepade mätningar av luktfunktion, kognitiv prestation inom olika domäner, kognitiv nedsättning (MCI) och demens över 15 år. En sjunde undersökningsomgång (18 års-uppföljning) är påbörjad. I samband med den planeras även en ny magnetkamera-undersökning av deltagarna.
Det är unikt för en studie av denna storlek och omfattning att också ha tillgång till luktdata.
SNAC-K databasen erbjuder utmärkta förutsättningar att testa hypoteser med avseende på sambandet mellan luktfunktion och kognitiv funktion samt att göra en omfattande utvärdering gällande användbarheten av olika luktsinnesmarkörer för att predicera demens.
Data från SNAC-K kommer att kompletteras med en ny klinisk datainsamling. Patienter som genomgår en minnesutredning kommer att testas med ett luktfunktionstest, utöver de omfattande undersökningar som vanligtvis ingår i utredningen. Vi kommer sedan att följa dessa individer för att undersöka vad ett lukttest kan addera när det gäller att fånga upp personer med kognitiv nedsättning (MCI) på väg att utveckla demens.
Tidig upptäckt av demens och ökad förståelse av de underliggande mekanismerna för sensorisk och kognitiv nedgång i åldrandet kan hjälpa oss att främja ett hälsosamt åldrande och motverka demens i den äldre befolkningen.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Medlemmar
Maria Larsson
Professor
