Forskningsprojekt Mellan fritt och ofritt arbete. Arbetsmarknadsrelationer och välfärdssamhälle i Sverige 1880–2022
Det här projektet ger nya perspektiv på hur, under vilka omständigheter och varför skilda former och olika grader av tvingande bestämmelser och praktiker har format den svenska arbetsmarknadens funktionssätt och människors arbetsförhållanden.
Utifrån ett fokus på hur den svenska arbetsmarknadsmodellen har påverkat och påverkats av relationen mellan fri arbetskraft och ofri arbetskraft, analyserar vi både subtila och konkreta former av tvång i arbetet och hur detta har genererats, upprätthållits och bestridits av statliga aktörer, fackföreningar, arbetsgivarföreningar och berörda arbetstagare.
Projektet genomförs av en tvärdisciplinär grupp av forskare och i fyra delprojekt som sträcker sig från 1880-talet och fram till idag. Tillsammans belyser delprojekten olika ekonomiska och politiska sammanhang och sektorer där ofria aspekter har motiverats att möta sociala utmaningar som lösdriveri; hot om krig; arbetslöshet och en ökande marginalisering av grupper med svaga arbetsmarknadspositioner.
Projektbeskrivning
I det här projektet utmanas föreställningen om det moderna lönearbetets totala frihet. Det knyter an till en pågående diskussion på det internationella arbetarhistoriska fältet om ”fritt och ofritt arbete”, där en utgångspunkt är att det ”fria” lönearbetets utveckling har överlappat med arbetsförhållanden som har innehållit olika inslag av tvång. Allt sedan 1800-talets industrialisering har alltså arbetets relationer och konkreta förhållanden formats i en glidande skala mellan det mer eller mindre fria och det mer eller mindre ofria arbetet. Istället för att betrakta ofria arbetsförhållanden som kvardröjande och omoderna rester i dagens samhälle, pekar det aktuella forskningsläget till och med mot att de utgör ett tilltagande fenomen i välutvecklade industriländer.
Projektets syfte är att undersöka hur, under vilka omständigheter och varför skilda former och olika grader av tvingande bestämmelser och praktiker har format den svenska arbetsmarknadens funktionssätt och människors arbetsförhållanden. Därigenom undersöks för första gången de svenska arbetsmarknadsrelationernas utveckling i ett långsiktigt fritt-ofritt-arbete perspektiv, från 1880-talets industrialisering och fram mot nutid. Det långa perspektivet ger goda möjligheter att urskilja både kontinuiteter och förändringar över tid. Med projektets fokus på Sverige vidgas också förståelsen av relationen mellan fritt och ofritt arbete. Den livliga internationella forskningen på temat har nämligen inte tidigare applicerat perspektivet på en kontext som har präglats av välfärdsstatens framväxt, en i en internationell jämförelse stark arbetarrörelse och en strävan efter samförstånd mellan arbetsmarknadens parter. Här studeras således hur den så kallade svenska arbetsmarknadsmodellen både har påverkat och har påverkats av relationen mellan fritt och ofritt arbete.
Viktiga utgångspunkter för projektet är att arbetets fria-och-ofria relationer har formats i ett samspel mellan arbetsmarknadens parter och staten, och i skärningspunkten mellan klass, genus, ålder och etnicitet. En ytterligare central utgångspunkt är att de ofria elementen har förstärkts under tider av ekonomiska och politiska kriser. En målsättning är att på så sätt blottlägga och analysera såväl subtila som mer konkreta former av ofria arbetsförhållanden som finns även i en välfärdsstat.
Projektet är strukturerat i fyra delstudier, varigenom både det privata näringslivet och statligt styrda delar av arbetsmarknaden undersöks. Delstudierna behandlar
(1) lösdriveri och tvångsarbete från 1880-talet till 1960-talet,
(2) tvång och upplevelser av tvång i samband med arbetskraftsrekrytering under 1900-talets beredskap och krigs-/försvarsförberedelser.
(3) arbetsmarknadsrelationer från mellankrigstidens arbetslöshetskriser till upplevda obalanser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft under efterkrigstidens högkonjunktur (med fokus på textil- och konfektionsindustrin), samt
(4) den samtida förekomsten av tvingande och ofria element inom branscher (restaurang-, städ-, och taxibranschen) där rekrytering i hög utsträckning sker genom subventionerade anställningar för långtidsarbetslösa, unga och nyanlända migranter.
En teoretisk och metodologisk utgångspunkt är att arbetets ofria element definieras i tre specifika stadier: vid inträdet i arbetsrelationen, i den konkreta situation när det bestäms hur ett arbete ska utföras och med vilken intensitet och när premisserna bestäms för utträdet ur arbetsrelationen. Därmed blir det angeläget att studera hur arbetskraftsrekrytering sker och motiveras och vilka konsekvenserna kan bli för de som motsätter sig anvisat arbete; det blir centralt att undersöka vilka incitament som används för att arbetaren ska arbeta i ett högre tempo; det blir viktigt att analysera hur utträdet ur en arbetsrelation går till och vilka alternativ arbetaren har i realiteten.
Projektets bredd innebär att flera skilda typer av metoder behöver kombineras, såväl kvalitativa argumentations-, innehålls- och idéanalyser som kvantitativa verktyg. I de mer modernhistoriska delstudierna används därtill muntlig historia som metod. Bredden innebär även att källmaterial från många olika aktörer måste studeras, både otryckt arkivmaterial (t.ex. protokoll, korrespondens och PM) och tryckta källor (t.ex. organisationstidskrifter)
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Yvonne Svanström
Vicerektor, Professor
Medlemmar
Johan Svanberg
Universitetslektor, docent
Fia Sundevall
Universitetslektor, docent
