Forskningsprojekt Mismatch: En ny förklaring för nedgången i samboskap i Norden

Detta ’mismatch-ramverk’ har tidigare applicerats i demografisk och historisk forskning, men teori och operationalisering har ännu inte anpassats till en samtida kontext. Projektet analyserar trender i samboende i Finland och Sverige. Vi identifierar två väl etablerade processer som påverkar könsfördelningen inom socioekonomiska och sociokulturellt grupper: ökad immigration samt ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden.

Hushållens utformning och möjligheten att inleda samboskap är av stor betydelse för individers ekonomiska och sociala välmående. Ur ett vidare perspektiv är individers organisering i olika typer av hushåll en historisk och antropologisk konstant och utgör en grundläggande aspekt av tillvaron. Att begripliggöra orsaker bakom förändring i parhushåll är nödvändigt för en adekvat förståelse av vår samtid och utgör därför en grundläggande vetenskaplig uppgift som dessutom ger underlag till policyutveckling.

Projektet bidrar konkret till denna uppgift genom att utröna huruvida samboende har påverkats av demografiska trender. Frågorna analyseras med longitudinella administrativa register av individers samboendeskap Från Finland och Sverige. Projektet kombinerar beprövade demografiska verktyg och nya kvantitativa metoder. Sverige och Finland har varit föregångare i nya familjestrukturer och har genomgått stora förändringar i könsfördelning inom socioekonomiska och (i Sverige) etniska grupper, vilket gör dem till idealfall för teoriprövande.

Konkret kommer resultaten från projektet pådriva teoribildning på forskningsområdet och öka förståelsen av bakomliggande orsaker till varför färre par sambor med varandra och varför den socioekonomisk klyftan i samboendeskap ökar i Sverige och Finland, en fråga som hittills saknar en allmänt accepterad förklaring. Forskningen är förlagd till Stockholm Universitet, Åbo Universitet, European University Institute samt Max Plank Institute for Demographic Research.