Forskningsprojekt Mobilitet och biologiskt upptag av giftiga metaller i kontaminerade jordar (ToxMet)
I Sverige finns cirka 86 000 områden som är förorenade eller möjligt förorenade, ofta med kadmium, bly eller kvicksilver. Detta projekt syftar till att stärka upp de verktyg vi har för riskbedömning och på så sätt göra det lättare att prioritera vilka områden som bör saneras.
Kadmium (Cd), bly (Pb) och kvicksilver (Hg) är de metaller vilka Kemikalieinspektionen har klassificerat som särskilt farliga. Vi har idag ett stort antal lokaler som är kontaminerade med dessa metaller. Hur stor risk dessa områden utgör för människa och miljö beror på en rad olika faktorer vilket gör riskbedömningen svår. I detta projekt har vi som mål att förbättra riskbedömningsverktygen för förorenad mark samt skapa en bättre förståelse för rörligheten av dessa metaller i olika typer av förorenade jordar.
Vi välkomnar nu kommuner, länsstyrelser och andra intressenter att lämna förslag på vilka lokaler som ska ingå i vår forskningsstudie. Vi välkomnar även alla intressenter till vårt första ToxMet-webbinarium den 20 Mars kl 13.00! Mer information under ”Projektbeskrivning”
Projektbeskrivning
Mer om projektet
Riskbedömning av förorenade jordar i Sverige baseras på den svenska metoden för inventering av förorenade områden (MIFO). Idag bedöms cirka 1 300 av Sveriges 86 000 registrerade platser (alltså områden identifierade som potentiellt eller bekräftat förorenade) utgöra mycket stora risker för människors hälsa eller miljön. En nyligen genomförd analys där Sveriges kvalitativa riskbedömningsmetod jämfördes med den kvalitativa metoden som används i Tyskland indikerar dock att vi underskattar antalet platser som utgör en potentiell risk (Wanner et al. 2023). Bättre verktyg behövs för riskbedömning av förorenad mark i Sverige.
Förorenade jordar består av olika naturliga material (t. ex. olika oorganiska och organiska partiklar och mikroorganismer), samt en blandning av giftiga metaller och organiska föroreningar. I vilken utsträckning dessa föroreningar är tillgängliga för transport med den mobila fasen (t.ex. grundvatten) beror på typen av förorening, jordpartiklarnas egenskaper, mikrobiell aktivitet och kemin i omgivande porvatten. Därför ger den totala koncentrationen av en specifik förorening, som ofta används i riskbedömningar, ej tillräcklig information om risken av läckage av föroreningarna till andra områden. För att bättre karakterisera denna risk rekommenderas därför standardiserade lak- och perkolationstester (vanligast SS-EN-12457-3 och SIS C EN/TS 14405). Även om dessa tester bidrar till värdefull kunskap så utgör bedömningen och extrapoleringen av de data som produceras en betydande utmaning. Det är till exempel svårt att i dessa tester återskapa naturliga förhållanden, såsom pH, redoxförhållanden och vattenkemi.
Dessutom uppnås inte alltid jämvikt mellan den fasta och lösta fasen, på grund av att testerna är tidsbegränsade och desorptionskinetiken långsam, vilket leder till att mobiliteten av metallerna underskattas. Genom att kombinera standardiserade lak- och perkolationstester med nya metoder som vi utvecklar inom våran forskningsgrupp så kommer vi bidra till att förbättra de riskbedömningsverktyg som idag används.
Vi kommer under 2024 samla in jord från 5-7 kontaminerade områden för att sedan
• Studera adsorption/desorption-kinetiken av Cd, Pb och Hg
• Kvantifiera hur stor andel av föroreningarna som är tillgänglig för desorption
• Identifiera miljöförhållanden och egenskaper hos jorden (biotiska och abiotiska) som ökar metallernas rörlighet och tillgänglighet för levande organismer
• Koppla metallernas rörlighet till deras kemiska speciation samt till biologiskt upptag i människor och vattenlevande organismer
• Utveckla nya rekommendationer för tillämpningen av standardiserade lak- och perkolationstester i riskbedömning för kontaminerade områden
Känner du till kontaminerade områden som vi borde undersöka?
Vi välkomnar nu kommuner, länsstyrelser och andra intressenter att till och med 31 Mars 2024 lämna förslag på vilka lokaler som ska ingå i vår forskningsstudie. De intressenter som anmäler intresse, och som får sin/sina lokaler utvalda, kommer få fortlöpande tillgång till det dataunderlag som vi producerar för respektive lokal.
Lämna förslag på lokal!
Kriterier vid anmälan av lokaler
• Känd föroreningskälla (tex skjutbana, glasbruk, industritomt)
• Tidigare dokumentation att lokalen har mark som förorenats med kvicksilver, bly och/eller kadmium
• Kunskap om vilken typ av jord som kontaminerat (exempelvis jordart: morän, sandjord, silt, lera, pH, organiskt innehåll)
• Att ”typen” av förorenad mark även finns i andra delar av landet, eller anses utgöra en stor risk för det lokala ekosystemet
• Att ytterligare undersökningar av marken är av intresse för myndigheter och/eller problemägare.
• Att området är tillgängligt för provtagning av jord under sommaren 2024.
ToxMet Webbinarium
Vi välkomnar även alla intressenter till vårt första ToxMet-webbinarium den 20 Mars kl 13.00. Under webbinariet kommer vi att presentera mer om vårt forskningsprogram och hur kommuner och andra intressenter kan medverka (vi räknar med att seminariet kommer ta ca 1 till 1.5 h beroende på antalet deltagare och frågor).
Du anmäler dig till webbinariet genom att kontakta Sofi Jonsson.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Sofi Jonsson
Universitetslektor/Enhetschef
Medlemmar
Hanna Karlsson
Ulf Skyllberg
Justyna Hampel
Stabsforskare
Elena Gorokhova
Professor
Ann-Kristin Eriksson Wiklund
Studierektor/Forskare