Forskningsprojekt Nå gymnasiet? Skolors arbete med föräldrar till elever i riskfyllda övergångar
Hur samarbetar skolor med föräldrar till elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet? Vilka organisatoriska förutsättningar finns och vilka metoder använder skolpersonal för att samarbeta?
Svenska grundskolor har olika utmaningar och en av dem är att stödja elever som av olika skäl inte klarar av att nå skolans kunskapsmål och därmed är hänvisade till gymnasieskolans introduktionsprogram efter år 9. Här understryker tidigare forskning betydelsen av att skolor stödjer föräldrar så att de ska kunna vara till stöd för sina barn, i synnerhet för barn med olika utmaningar i utbildningsövergångar.
Trots detta är skolors samarbete med föräldrar ett relativt outforskat område. Syftet med projektet är bidra till att fylla denna kunskapslucka genom att fördjupa kunskapen om hur skolor samarbetar med föräldrar eller vårdnadshavare till elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet.
I projektet riktar vi särskilt in oss på skolpersonals arbete med föräldrar till elever i år 9.
Frågeställningar som studien vill besvara är:
- Vilka organisatoriska förutsättningar finns på skolorna för skolpersonals samarbete med föräldrar?
- Vilka metoder och strategier använder skolpersonal för att samarbeta med föräldrar?
Projekttitel: Skolors arbete med föräldrar till elever i riskfyllda övergångar.
Projektbeskrivning
Elever som inte blir behöriga till gymnasiet upplever i många fall det som en stigmatiseringsprocess att inte få börja ”som alla andra” på gymnasiets nationella program och det uppstår dessutom ofta ett institutionellt ”glapp” i övergången till gymnasiets introduktionsprogram, som skapar osäkerhet och oro inför framtiden hos både elever och deras föräldrar (Sundelin & Lundahl 2023).
Det är angeläget att skolor kan uppväga för de skillnader som finns i elevers förutsättningar för vidare studier och för att motverka stigmatisering av de elever som inte når skolans kunskapsmål. En nyckel i skolors arbete med elever i så kallade riskfyllda övergångar (Lundahl m.fl., 2023), som det inledande citatet illustrerar, är att inkludera och samarbeta med föräldrar/vårdnadshavare (hädanefter föräldrar) i det arbetet (Ibid). Det här projektet vill bidra med kunskap om skolors arbete med föräldrar till elever som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet inför deras gymnasieval och övergång till introduktionsprogram.
Forskning visar att föräldrar har stor betydelse för elevers skolgång och att föräldrar oavsett social bakgrund är starkt involverade i sina barns utbildningsövergångar (se t ex Barberis m.fl., 2016; Osman m.fl., 2021; Roll Bennet, 2018). Individualiseringen i skolan, med föräldrars ökade ansvar för sina barns framtid, gör det dock svårare för familjer från lägre och marginaliserade klasser att stödja sina barn (Ule m.fl., 2015). Barnes m.fl. (2020) kunskapsöversikt om föräldrars roll i sina barns utbildningsvägar understryker betydelsen av att skolan stödjer föräldrar så att de i sin tur ska kunna vara till stöd för sina barn, i synnerhet föräldrar till barn med olika utmaningar i utbildningsövergångar.
Detta till trots är skolors (sam)arbete med föräldrar/vårdnadshavare till unga i riskfyllda övergångar ett relativt outforskat område (Barnes m.fl., 2020). Sundelin & Lundahl (2023) bidrar med viss kunskap om detta i svenska förhållanden. Studien visar exempelvis att skolpersonal uppfattar att ett relationellt arbete med föräldrar och att stödja föräldrars lärande om utbildningssystemet som betydelsefullt för att föräldrar ska kunna stödja sina barns framtid. Det sistnämnda gäller särskilt föräldrar till nyanlända elever. Detta projekt ämnar bygga vidare på resultaten från denna studie.
Teoretisk utgångspunkt
För att erhålla en fördjupad förståelse av skolpersonals samarbete med föräldrar har vi valt att ta utgångspunkt i Michael Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. Med benämningen gräsrotsbyråkrat avses offentliganställda som interagerar direkt med medborgarna i sitt arbete, exempelvis lärare, poliser, socialarbetare och andra offentliga anställda. Lipsky menar att gemensamt för gräsrotsbyråkrater inom offentlig förvaltning är att de har direktkontakt med människor, har en stor handlingsfrihet i sitt yrkesutövande, ofta otydliga mål och direktiv samt bristfälliga resurser.
Rektorer, lärare och studie-och yrkesvägledare stämmer in på denna definition. De har direktkontakt med eleverna och deras föräldrar (i olika grad), deras arbetsuppgifter är många gånger komplexa, de behöver förhålla sig till ofta motstridiga mål och otydliga direktiv och brottas ständigt med bristande resurser i relation till de behov som finns. Detta är emellertid inte enbart ett problem i skolan, det finns aldrig tillräckligt med resurser i en offentlig organisation, då det alltid är fler som behöver hjälp än som kan få hjälp, menar Lipsky.
Den stora handlingsfrihet som gräsrotsbyråkrater har är emellertid begränsad av organisatoriska och institutionella villkor, det vill säga arbetet i en specifik verksamhet är omgärdat av strukturer, kulturer och föreställningar om vad som är möjlig och inte möjligt att göra. Därför tänker vi även använda oss av organisationsteoretiska begreppen:
- normativ struktur det vill säga organisatoriska normer, -värderingar och rollförväntningar som styr aktörernas beteende, exempelvis policy- och styrdokument,
- kulturell-kognitiv struktur såsom delade uppfattningar (beliefs) och förgivet tagna schema, modeller och handlingskoncept,
- beteendemässig struktur som fokuserar det verkliga beteendet snarare än det normativa eller kognitiva (Scott m.fl., 2007).
Sammantaget kompletterar ovannämnda teoretiska begrepp varandra och utgör användbara, teoretiska tolkningsverktyg i analysen av studiens empiriska data.
Design, urval och metod
Projektet kommer att genomförs i form av en flerfallstudie där två grundskolor avses undersökas på djupet. Fallstudier lämpar sig väl då syftet med studien är att få detaljerad kunskap om skolornas organisatoriska förutsättningar och skolpersonalens praktiska metoder och strategier för att samarbeta med föräldrarna (Yin, 2007).
Urvalet av skolor kommer att vara målstyrt (Bryman, 2018). Det innebär i vårt fall att båda skolorna ska ha en förhållandevis hög andel elever i årskurs nio som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet.
För att möjliggöra en jämförelse tänker vi också att en skola ska vara belägen i en mindre landsortskommun och en skola belägen i storstadskommun, då tidigare forskning visat att det kan vara stora skillnader i resurser mellan en ett storstadsområde och en landsbygdskommun (Lundahl m.fl., 2023).
Varje delstudie genomförs med hjälp av tre datainsamlingsmetoder (triangulering); dokumentstudier, intervjuer och observationer (Bryman, 2018). Dokumentstudierna motiveras med att de utgör en del av den normativa strukturen i skolorna och säger något om organisationernas formella praxis och kan visa på underliggande mönster eller värderingar, när det gäller arbetet med föräldrar i skolorna. Exempel på möjliga dokument kan vara informationsmaterial till föräldrar, skolans mål- och handlingsplan med mera.
För att fånga kulturella-kognitiva strukturer och få en fördjupad förståelse av hur arbetet erfars och genomförs kommer semistrukturerade djupintervjuer genomföras (Kvale & Brinkmann, 2014). En intervjuguide (baserade på dokumentstudien, teori och tidigare forskning) kommer att skapas och testas i en pilotsintervju, innan datainsamlingen genomförs i respektive skola.
Urvalet av intervjupersoner kommer att vara målstyrt och utgöras av centrala personer med ansvar för och insyn i arbetet med föräldrar. För att fånga beteendemässiga strukturer och informella aspekter kommer datainsamlingsmetoden deltagande observation att användas, exempelvis vid föräldramöten/samtal och arbetsplatsmöten. Avslutningsvis kommer tematiska analyser av dokument, intervjuer och observationsmaterial att genomföras (Kvale & Brinkmann 2014).
Analysen kommer att ske i flera steg, först genomförs en inomfallsanalys av respektive skola och därefter en jämförande analys av de två skolorna. Teoretisk och praktisk relevans Den här studien kan bidra med fördjupad teoretisk förståelse av:
- de förutsättningar som finns för skolpersonals samarbete med föräldrar till elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet o
- de metoder och strategier som används i det vardagliga arbetet.
Studien kan ha en viktig praktisk betydelse då resultaten kan användas till att ta fram rekommendationer för skolors utvecklingsarbete kring samverkan med föräldrar till elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet. Forskning visar att lärare i många fall är dåligt förberedda på att arbeta med föräldrar och elever som har svårigheter att klara skolan (Ule m.fl., 2016). Vi vet också att studie- och yrkesvägledare, som ofta har en central roll för dessa elever, i begränsad omfattning förbereds för arbete med föräldrar under sin utbildning.
Studien är också tänkt att ligga till grund för en forskningsansökan för en genomförande av en mer omfattande studie av området. Forskningse9ska överväganden Vetenskapsrådets etiska riktlinjer för forskning kommer att följas och en etikprövning göras, då studien kan komma att behandla känsliga personuppgifter.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Åsa Sundelin
Universitetslektor
Anneli Öljarstrand
Universitetslektor/Studierektor
