Forskningsprojekt Negativ särbehandling och diskriminering inom mödravård bland kvinnor med minoritetsstatus
Forskningsprojektet syftar till att systematiskt utvärdera om kvinnors minoritetsstatus – baserat på etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ensamstående föräldraskap och kroppsvikt – är associerat med deras upplevelser av negativ särbehandling eller diskriminering inom mödravården.
Tillgång till respektfull förlossningsvård är fundamentalt för god mödrahälsa och neonatal hälsa. Trots det är kränkande och respektlöst bemötande av kvinnor* som föder barn utbrett över hela världen. Sådan negativ särbehandling kan både förekomma i interaktionen mellan kvinnan och vårdpersonalen i förlossningsvården och genom systemfel. Trots att Sverige har mycket låga dödsfall bland mödrar och nyfödda, tampas den svenska förlossningsvården med brist på resurser och personal, vilket kan påverka kvinnors upplevelse av förlossningsvården negativt i allmänhet.
Projektet syftar till att utvärdera om kvinnors minoritetsstatus är oproportionerligt associerad med erfarenheter av negativ särbehandling och diskriminering. Mer specifikt kommer projektet att delas in i tre arbetspaket:
• Utvärdera förlossningsupplevelser och diskriminering inom svensk förlossningsvård
• Utvärdera individuella, system- och kontextuella faktorer som modifierar förlossningsupplevelser eller diskriminering
• Utforska manifestationer av diskriminering eller negativ särbehandling inom förlossningsvården
Projektbeskrivning
Tillgång till respektfull förlossningsvård är fundamentalt för god mödrahälsa och neonatal hälsa. Trots det är kränkande och respektlöst bemötande av kvinnor som föder barn utbrett över hela världen. Sådan negativ särbehandling kan både förekomma i interaktionen mellan kvinnan och vårdpersonalen i förlossningsvården och genom systemfel. Trots att Sverige har mycket låga dödsfall bland mödrar och nyfödda, tampas den svenska förlossningsvården med brist på resurser och personal, vilket kan påverka kvinnors upplevelse av förlossningsvården negativt i allmänhet. Dessutom, på grund av brist på resurser för att tillgodose särskilda behov, löper kvinnor med minoritetsstatus ännu större risk att drabbas av systemfelens negativa konsekvenser, även om detta inte alltid yttrar sig i form av ogynnsamma medicinska utfall. Detta projekt tar itu med detta systemdilemma genom att skifta fokus från de medicinska utfallen av graviditet till kvinnornas upplevda erfarenheter.
Projektet syftar till att utvärdera om kvinnors minoritetsstatus är oproportionerligt associerad med erfarenheter av negativ särbehandling och diskriminering. Mer specifikt kommer projektet att delas in i tre arbetspaket:
• Utvärdera förlossningsupplevelser och diskriminering inom svensk förlossningsvård
• Utvärdera individuella, system- och kontextuella faktorer som modifierar förlossningsupplevelser eller diskriminering
• Utforska manifestationer av diskriminering eller negativ särbehandling inom förlossningsvården
I detta projekt använder vi det intersektionella socioekologiska ramverket för att konstruera den analytiska ansatsen och förstå interaktionerna mellan enskilda kvinnor - som kan ha flera
minoritetsstatusar - hälso- och sjukvårdssystemet och det bredare samhället. Projektet kommer att använda svenska nationella register och enkätdata för att få en heltäckande förståelse för dessa ämnen. Förutom statistiska analyser av registerdata kommer språkmodeller och maskininlärningsmetoder att användas för att utforska fri text i nationella undersökningar för att hitta mönster i manifestationerna av negativ särbehandling och diskriminering.
Medan projektet bygger på ett kvinnocentrerat perspektiv kommer projektet att genomföras med hänsyn till det pressade hälso- och sjukvårdssystemet och dess personal. Tillsammans med personal inom förlossningsvården kommer projektet att tillhandahålla kunskap för att underlätta omvandlingen mot jämlikhet inom hälso- och sjukvård. Genom att använda tvärvetenskapliga perspektiv och samarbeta med hälso- och sjukvårdspersonal kommer projektet också att adressera det stora behovet av evidensbaserat beslutsfattande. Målet är att bidra med kunskap som kan förbättra den svenska förlossningsvården, göra den mer hållbar och bättre anpassad till behoven hos kvinnor med olika bakgrunder.
*"Kvinnor", "moder" och "mammor" används för att hänvisa till "kvinnor och födande personer", utan att anta den faktiska könsidentiteten eller juridiska könet hos personen.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Medlemmar
Alessandra Grotta
Forskare
Ayako Hiyoshi
Gästforskare
Ylva Brännström Almquist
Professor
Sol Juarez
Universitetslektor, Docent
Karl Gauffin
Universitetslektor/Forskare
Andrea Dunlavy
Universitetslektor/forskare
